Kan aktieprisrörelser förklaras bättre när räntor tas i direkt beaktande?
Nyhet, Staff memo Aktievärderingsmått, som det konjunkturjusterade P/E-talet (cyclically adjusted P/E (CAPE) ratio), kan bidra till att förklara efterföljande aktieprisutveckling i Sverige. Det är en av slutsatserna i ett nytt staff memo där författarna utvärderar förklaringsförmågan hos två olika värderingsmått, varav det ena tar indirekt hänsyn till ränteläget medan det andra gör det explicit. Författarna argumenterar för att CAPE-talet bär på värdefull information om värderingarna på den svenska aktiemarknaden och därför är ett relevant mått för att kunna bedöma risken för framtida aktieprisnedgångar och ett värdefullt verktyg i den finansiella stabilitetsanalysen.
Aktiemarknaden är en viktig del av det finansiella systemet, både från investerares perspektiv och för företagen som behöver finansiering i form av aktiekapital. Utvecklingen på aktiemarknaden kan därför bidra med värdefull information om tillståndet i det finansiella systemet och ekonomin som helhet. Det här innebär också att nedgångar i aktiepriser kan ha konsekvenser för finansiell stabilitet. Stark aktieprisutveckling runt om i världen de senaste åren har gjort värderingsfrågor till ett återkommande diskussionsämne. Ett ämne som debatterats är huruvida låga räntor har bidragit till högre aktiepriser och vad som kan komma att hända när räntorna börjar stiga igen.
I detta staff memo har författarna studerat hur väl historisk aktiemarknadsvärdering, mätt i form av CAPE-talet, har kunnat förklara efterföljande aktieprisutveckling under kommande tidsperioder. Vidare har författarna undersökt om ett mått som explicit tar räntor i beaktande, den så kallade Excess CAPE Yield, har bättre förklaringsförmåga.
Den empiriska analysen genomförs för flera länder (Sverige, USA, Tyskland och Storbritannien) och slutsatsen är att CAPE fungerar väl för alla länder inkluderade i analysen. När det gäller Excess CAPE Yield varierar resultaten mellan olika aktiemarknader och tidsperioder. Generellt så fungerar Excess CAPE Yield bra för USA, men mindre bra för Sverige och de andra länderna.
Ovan nämnda staff memo finns endast på engelska och är författat av Ana Maria Ceh, Jonatan Manfredini, Ola Melander och Stephan Wollert, verksamma vid Riksbankens avdelningar för penningpolitik och finansiell stabilitet.
OM RIKSBANKENS STAFF MEMON
Staff memon är en publikation från Riksbanken och ett komplement till andra publikationer, som till exempel ekonomiska kommentarer och riksbanksstudier. I ett Staff memo kan medarbetare på Riksbanken offentliggöra kvalificerade analyser i relevanta frågor. Det är en tjänstemannapublikation som är fri från policyslutsatser och individuella ställningstaganden i aktuella policyfrågor.