Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Nyhet Den första utgåvan av Penning- och valutapolitik år 2021 innehåller fyra artiklar som alla berör ämnen som hör till kärnan i en centralbanks verksamhet. Den första artikeln diskuterar varför kronan försvagades under perioden från 2013 till början av 2020. Den andra och tredje artikeln handlar om likviditetsförsörjning: hur Federal Reserve har bidragit med dollarlikviditet till andra centralbanker och hur Riksbanken gav stöd till ekonomin under våren och sommaren 2020. Den sista artikeln går tillbaka till Riksbankens köp av statsobligationer från 2015 till 2017 och analyserar hur köpen påverkade de finansiella marknaderna.
Artiklarna i årets första utgåva av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik sammanfattas nedan:
On the weakness of the Swedish krona
Philippe Bacchetta och Pauline Chikhani från universitetet i Lausanne har på uppdrag av Riksbanken skrivit en artikel som analyserar den svenska kronans utveckling under de senaste åren. Från 2013 till början av 2020 försvagades kronan kontinuerligt mot många andra valutor, en oväntad utveckling för många, inklusive Riksbanken. Bacchetta och Chikhani går igenom olika möjliga förklaringsvariabler, både faktorer från traditionella makroekonomiska modeller och faktorer som kan kopplas till den förda penningpolitiken. De diskuterar också hur finansiella friktioner och störningar kan ha bidragit till kronans utveckling.
Artikeln finns endast på engelska.
Dollarlikviditet från Federal Reserve till andra centralbanker
Marushia Gislén, Ida Hansson och Ola Melander beskriver varför den amerikanska centralbanken Federal Reserve har försett andra centralbanker med likviditet i amerikanska dollar, och hur detta gått till i praktiken. Riksbanken hör till de centralbanker som ingått dessa så kallade swapavtal med Federal Reserve. Författarna ger en kort historik över Federal Reserves swapavtal från 1960-talet och framåt, och diskuterar även hur swapavtalen under 2020 bidrog till att mildra oron på dollarmarknaden till följd av coronapandemin.
Coronapandemin: Riksbankens penningpolitik och den finansiella utvecklingen under våren och sommaren 2020
Peter Gustafsson och Tommy von Brömsen beskriver de åtgärder som Riksbanken vidtog under våren och sommaren 2020 för att motverka pandemins skadeverkningar på den svenska ekonomin. Författarna beskriver händelseförloppet på de finansiella marknaderna under perioden, med ett särskilt fokus på den mest akuta fasen av krisen i mars. De beskriver även hur bankernas utlåning till företag och hushåll utvecklades, då syftet med Riksbankens åtgärder ytterst handlade om att ge stöd åt kreditförsörjningen och förhindra att pandemin utvecklades till en finansiell kris.
Effekter på finansiella marknader av Riksbankens köp av statsobligationer 2015–2017
Ola Melander går igenom Riksbankens tidigare köp av statsobligationer under perioden från februari 2015 till april 2017. Han diskuterar hur sådana köp kan påverka ekonomin enligt ekonomisk teori, och analyserar hur köpen påverkade priser på de finansiella marknaderna, det vill säga det första steget i penningpolitikens transmission till den bredare ekonomin. Studien bygger delvis på tidigare analys som har gjorts på Riksbanken, men innehåller också nya resultat och slutsatser om effekter på inflationsförväntningar och reala räntor.