Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Nyhet Årets andra utgåva av Penning- och valutapolitik utgör ett litet smörgåsbord av frågeställningar relevanta för en centralbank. Den första artikeln tittar närmare på hushållens förväntningar om vart ekonomin är på väg, medan den andra artikeln analyserar banker som anses vara systemviktiga. Därefter följer en artikel om den svenska kronans utveckling under en längre period och slutligen en artikel om hur pandemier har påverkat Sverige under de senaste dryga 200 åren.
Artiklarna i årets andra utgåva av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik sammanfattas nedan:
Can households predict where the macroeconomy is headed?
Kamil Kladívko och Pär Österholm från Örebro universitet analyserar svenska hushålls förväntningar om inflationen och arbetslösheten. Sådana förväntningar är intressanta eftersom hushållens beslut kan påverkas av deras förväntningar om framtiden. Dessutom avspeglar hushållens inflationsförväntningar hur stor tilltro de sätter till penningpolitikens möjligheter att nå inflationsmålet. I den här artikeln analyserar Kladívko och Österholm hur väl hushållen lyckas förutspå förändringar i inflationen och arbetslösheten under den närmaste tiden.
Artikeln finns endast på engelska.
Systemically important banks: is there a TBTF premium?
Marianna Blix Grimaldi, Mats Christoffersson, Yuuki Ikeda och Jonas Niemeyer beskriver frågeställningar kring systemviktiga banker, det vill säga banker som, om de fallerar, kan orsaka stora problem för det finansiella systemet och ekonomin i stort. Eftersom sådana banker ofta skyddas av staten om de får finansiella problem, blir deras finansieringskostnader lägre än för andra banker. Författarna beräknar hur stor denna fördel är för ett stort urval av internationella banker och diskuterar hur fördelen varierar över tiden och mellan regioner.
Artikeln finns endast på engelska.
Kronans reala utveckling i ett längre perspektiv
Carl-Johan Belfrage tittar närmare på hur den svenska kronans reala växelkurs har utvecklats de senaste decennierna, och även i ett hundraårigt perspektiv. Han jämför och analyserar olika mått på den reala växelkursen och diskuterar olika möjliga förklaringar till kronans långsiktiga utveckling. Dessutom presenterar han en empirisk skattning av trenden i den reala växelkursen.
Hur varaktiga är de ekonomiska konsekvenserna av pandemier? 220 år av svenska erfarenheter
Stefan Laséen analyserar hur pandemier som har drabbats Sverige sedan början av 1800-talet har påverkat både demografin – till exempel antalet döda och födda samt folkmängden – och ekonomin – till exempel BNP och inflation. För denna analys använder han data från Riksbankens historiska monetära statistik. Han diskuterar också vilka möjliga slutsatser man kan dra vad gäller effekterna av den pågående coronapandemin.