Riksbanken förstärker riskbufferten
Nyhet De finansiella riskerna på Riksbankens balansräkning har ökat, bland annat som en följd av de penningpolitiska åtgärder som genomfördes under 2020 för att mildra effekterna av coronapandemin på svensk ekonomi. Riksbanken har därför beslutat att avsätta 5 miljarder kronor för att stärka motståndskraften mot framtida eventuella förluster. Avsättningarna är en långsiktig åtgärd som minskar risken för att Riksbankens eget kapital blir för lågt eller negativt.
Under de senaste åren har penningpolitiken förändrats påtagligt, till följd av kriser och strukturella förändringar. Detta har, bland annat, inneburit att Riksbanken nu använder sin balansräkning mer aktivt som penningpolitiskt verktyg. Den utvecklingen har accelererat under 2020, då Riksbanken satt in en rad åtgärder för att motverka coronapandemins negativa konsekvenser för ekonomin. Dessa åtgärder inkluderar köp av statsobligationer och statsskuldsväxlar, kommunobligationer, säkerställda obligationer samt obligationer och certifikat utgivna av icke-finansiella företag, samt olika låneprogram.
Även om Riksbankens innehav av värdepapper och utestående lån är förknippade med låga risker, så innebär utvecklingen att riskerna på balansräkningen totalt sett har ökat. Riksbanken kan hantera de ökade riskerna på kort sikt. För att hantera riskerna på längre sikt är det lämpligt att förstärka Riksbankens riskabsorberande buffert.
Över tid beräknas Riksbankens riskbuffert behöva förstärkas med åtminstone 15 miljarder kronor. Riksbanken har därför beslutat att förstärka riskbufferten genom en finansiell riskavsättning på 5 miljarder kronor för 2020. Avsättningen innebär att Riksbankens redovisade och utdelningsgrundande resultat för 2020 minskar med motsvarande belopp.
För de flesta centralbanker i Europa är det praxis att göra avsättningar för finansiell risk.
Enligt redovisningsreglerna får avsättningen för 2020 endast baseras på beslut tagna av Riksbanken fram till och med 31 december 2020. Det beräknade behovet av att förstärka riskbufferten tar därför inte hänsyn till det nyligen fattade beslutet om att förändra finansieringen av valutareserven.
I fortsättningen kommer direktionen att årligen göra en bedömning av Riksbankens riskavsättningar, givet riskerna på balansräkningen och lämplig storlek på den riskabsorberande bufferten.
Se Riksbankens aktuella balansräkning. Riskavsättningarna kommer att synas på balansräkningen på eftermiddagen den 19 januari.