Riksbanksfullmäktige finner inget jäv i samband med penningpolitiska beslut

Medieuppgifter har gjort gällande att Stefan Ingves och Cecilia Skingsley ska ha varit jäviga när de har fattat penningpolitiska beslut om köp av företagsobligationer på andrahandsmarknaden. Detta har föranlett riksbanksfullmäktige att göra en granskning av deras innehav i förhållande till den penningpolitiska beredningen och besluten. Denna granskning är nu klar.

”Granskningen visar att kopplingen mellan ledamöternas aktieinnehav, aktiernas utveckling visavi ledamöternas deltagande i handläggning och beslut är för svag för att de ska antas ha varit jäviga. Någon brist i deras tjänsteutövning har inte framkommit enligt utredningen”, säger Susanne Eberstein, ordförande i riksbanksfullmäktige.

Rättsliga utgångspunkter och fullmäktiges bedömning i korthet

I det rättsliga PM:et redogörs noggrant för de kriterier som behöver vara uppfyllda för att jäv ska vara aktuellt enligt förvaltningslagen. I korthet behöver personen bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning (intressejäv) eller så behöver det finnas någon annan särskild omständighet som gör att opartiskheten kan ifrågasättas. Det måste finnas ett orsakssamband mellan beslutet och den effekt som kan antas bli en följd av detta. Genomgången visar att händelsekedjan och därmed kopplingarna är för svaga. Det har heller inte funnits anledning för Stefan Ingves och Cecilia Skingsley att anmäla aktieinnehaven till direktionen som helhet för att Riksbanken skulle fatta beslut i jävsfrågan.

”Naturligtvis påverkar Riksbankens beslut på penningpolitikens område privatekonomin för alla, direktionsledamöterna inkluderade. Det är viktigt och bra att ledamöterna offentligt redovisar sina tillgångar och skulder till riksdagen, vilket de gör. Det gynnar en öppen och saklig granskning”, säger Susanne Eberstein.

Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00
Uppdaterad 2021-12-17