Vad säger forskningen om effekterna av centralbankers balansräkningsåtgärder?
Ekonomisk kommentar, Nyhet Det har gett positiv effekt på produktionen och inflationen att centralbanker har köpt värdepapper och genomfört andra så kallade penningpolitiska balansräkningsåtgärder. Det visar en analys av den samlade forskning som gjorts kring detta i USA, euroområdet och Storbritannien.
I en tid då traditionella penningpolitiska verktyg som styrräntan börjat närma sig en möjlig nedre gräns har centralbanker på flera håll i världen behövt utöka sin verktygslåda. Allt fler har därför vidtagit åtgärder som fått deras balansräkningar att öka i omfång.
I exempelvis Sverige beslutade Riksbanken så sent som i november om att fram till slutet av 2021 köpa värdepapper för upp till 700 miljarder kronor, detta för att motverka effekterna av coronapandemin. Tidigare har Riksbanken genomfört penningpolitiska balansräkningsåtgärder bland annat under finanskrisen 2008-2010 samt 2015-2017.
Den här typen av åtgärder har hittills bara genomförts under en begränsad tid, så hur kan vi veta vilken effekt de har på de ekonomiska förhållandena? Riksbankens Paola Di Casola, senior ekonom vid modellenheten på Avdelningen för penningpolitik, angriper frågan genom att använda en sammanställning av tidigare empiriska forskningsstudier för euroområdet, USA och Storbritannien gjort av Fabo m.fl. (2020).
I genomsnitt visar resultaten positiva effekter på såväl produktion som inflation. Effekterna är i snitt två till tre gånger större i USA än i euroområdet och Storbritannien, men skillnaderna mellan länderna kan i viss utsträckning förklaras av urvalet av studier för respektive land, snarare än skillnader i de skattade effekterna i sig.
Vilka slutsatser kan dras om effekterna i Sverige? Paola Di Casola noterar i sin ekonomiska kommentar att det är särskilt ont om forskningslitteratur som beskriver effekterna i en liten öppen ekonomi som Sveriges. Effekterna kan vara annorlunda i Sverige jämfört med exempelvis euroområdet och USA, bland annat till följd av att växelkurskanalen kan vara särskilt viktig i Sveriges fall. Därtill kan omvärldens balansräkningsåtgärder ha en betydande påverkan på svensk ekonomi.
Sammantaget krävs det enligt Paola Di Casola därför mer forskning innan det går att säga något säkert om effekten av penningpolitiska balansräkningsåtgärder i Sverige.
Läs hela den ekonomiska kommentaren om vad forskningen säger kring effekterna av penningpolitiska balansräkningsåtgärder här nedan.
Av Paola Di Casola, verksam vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.