Riksbanken svarar på Flugs och Honohans utvärdering om penningpolitiken 2015-2020
Nyhet, Remissvar 2015-2020 var historiskt sett en exceptionell penningpolitisk period, med låg inflation, negativ reporänta och kraftigt växande balansräkningar i centralbankerna. Direktionen välkomnar utvärderarnas arbete och deras bedömning att Riksbankens inflationsmålspolitik 2015–2020 varit välavvägd.
De instämmer också i de flesta av de rekommendationer som framförs i utvärderingen, som att erfarenheterna av negativa räntor generellt sett varit positiva och att tillgångsköp även fortsättningsvis bör ingå i Riksbankens verktygslåda.
Rimligt att gå från minus- till nollränta 2018-2019
Direktionens majoritet håller dock inte med om utvärderarnas slutsats att räntan höjdes för tidigt från –0,5 till 0 procent under 2018 och 2019. Efter flera år med stark konjunktur var resursutnyttjandet då högre än normalt och man bedömde att det fanns goda förutsättningar för en inflation nära målet framöver. Det är samtidigt en bedömningsfråga när det är rätt tidpunkt att strama åt penningpolitiken. Vissa direktionsledamöter ville under den här perioden höja räntan redan tidigare medan andra ville avvakta.
Köpen av värdepapper var viktiga
Direktionen delar heller inte utvärderarnas syn att Riksbanken enbart genomförde köp av företagsobligationer för att man kände sig tvungen och att programmet inte längre behövdes. Direktionen gjorde bedömningen att besluten om köpen i sig hade en dämpande inverkan på marknaden och att det av trovärdighetsskäl – på så väl kort som lång sikt - var viktigt att fullfölja dem. Det fanns dessutom en betydande osäkerhet om utvecklingen eftersom pandemin inte var över och det var viktigt att hålla nere ränteläget. En närvaro på marknaden säkerställde också en god förmåga att snabbt kunna skala upp köpen om läget skulle försämras.
Hela direktionens remissvar går att läsa via länken nedan.
Utvärdering av Sveriges penningpolitik 2015-2020
Utvärderingen för åren 2015-2020 gjordes av Karnit Flug och Patrick Honohan och är finansutskottets fjärde externa utvärdering av penningpolitiken. De externa utvärderingarna är ett komplement till finansutskottets egna årliga utvärderingar och utskottets öppna utfrågningar med riksbankschefen och de vice riksbankscheferna.