Så påverkar räntehöjningar inkomsterna i olika kommuner
Nyhet, Staff memo När Riksbanken höjer styrräntan påverkas inkomster på olika sätt i kommuner där hushåll har höga skulder jämfört med kommuner där hushållen har låga skulder. Den disponibla inkomsten är i det närmaste oförändrad i kommuner med låga skulder. I kommuner där hushållen har höga skuldkvoter faller den disponibla inkomsten under en lång och utdragen period.
Frågan om effekterna av räntehöjningar och hur dessa påverkas av skulder är högaktuell. I staff memot ”Hushållens skulder och penningpolitik: ett regionalt perspektiv” tar Stefan Laséen fasta på regionala skillnader i hushållens skuldsättning i svenska kommuner och studerar om den relativt stora variationen i skuldsättning har betydelse för hur disponibel inkomst, arbetslöshet och huspriser påverkas av oförväntade penningpolitiska ränteförändringar.
Det regionala perspektivet är intressant i sig men frågan som ställs i staff memot är mer generell, nämligen om så kallade kassaflödeskanaler är viktiga för att förstå hur styrräntor påverkar disponibel inkomst, löner, huspriser, och arbetslöshet.
Ett resultat i analysen som är värt att notera är att skillnader i effekterna på disponibla inkomster på två till tre års sikt beror mer på hur löner och skatter påverkas än på effekter via räntebetalningar. Sociala förmåner och transfereringar kompenserar också för en del av inkomstbortfallet efter en räntehöjning.
Kassaflödeskanaler är alltså viktiga, men en insikt är att oförväntade penningpolitiska ränteförändringar påverkar hushållens balansräkningar på flera olika sätt och inte bara genom högre räntebetalningar på skulder. Vissa effekter förstärker varandra medan andra motverkar varandra.
Av Stefan Laséen, verksam vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.
Staff memo
I ett staff memo kan medarbetare på Riksbanken offentliggöra kvalificerade analyser i relevanta frågor. Det är en tjänstemannapublikation som är fri från policyslutsatser och individuella ställningstaganden i aktuella policyfrågor. Publikationen godkänns av berörd avdelningschef. De åsikter som uttrycks i staff memos är författarnas egna och ska inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt.