Anna Breman: Penningpolitik i en osäker värld
Nyhet ”De internationella bankproblemen adderar osäkerhet i en redan utmanande miljö. Samtidigt har den underliggande inflationen fortsatt att stiga, vilket talar för att penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande.” Det sa förste vice riksbankschef Anna Breman när hon idag talade på konferensen Nordic Cash and Treasury Management i Stockholm.
I sin presentation kommenterade Breman den pågående bankoron. ”De internationella bankproblemen har lett till stora rörelser på finansmarknaderna de senaste dagarna. I nuläget ser vi inte att den svenska finansiella stabiliteten är hotad. Men vi följer utvecklingen noga och har som alltid beredskap att agera om det skulle behövas”.
Inflationen är samtidigt problematiskt hög. Energipriserna har fallit något snabbare än väntat, men det motverkas helt av att övriga priser fortsatt att stiga brett. ”Det är extra utmanande att det är just livsmedelspriser som ökar så snabbt. Det drabbar hushåll med låga inkomster särskilt hårt. Den svaga kronan har viss betydelse för att matpriserna ökar, men den kan inte förklara hela den snabba uppgången”, sa Breman. Hon pekade bland annat på att norska livsmedelspriser inte ökat lika fort, trots en liknande valutaförsvagning.
Riksbankens räntehöjningar verkar brett i ekonomin och påverkar räntorna för såväl hushåll och företag som kommuner och regioner. ”Vi vet att det tar tid för penningpolitiken att få full effekt och det kommer att synas allt mer på inflationen under året.”
Efter en stark återhämtning från pandemin mattas svensk ekonomi nu av. Utvecklingen är tudelad med en tydlig nedgång i inhemska sektorer medan exportindustrin fortsätter att utvecklas väl. De inhemska sektorerna har dock störst betydelse för inflationen i Sverige. Räntehöjningarna har dessutom bidragit till att inflationsförväntningarna är fortsatt väl förankrade, vilket också skapar goda förutsättningar för att inflationen ska falla under året, sa Breman.
”Bedömningen vi gjorde i februari var att styrräntan troligen skulle höjas med 0,25 eller 0,50 procentenheter under våren. Vi var också tydliga med att inkommande data och vilken betydelse den har för inflationsutvecklingen kommer att vara avgörande för penningpolitikens utformning. Inför vårt penningpolitiska möte i slutet av april kommer det att komma mer information om den ekonomiska utvecklingen, inflationen och de finansiella förhållandena som jag kommer att väga samman för att bedöma vad som är en lämplig penningpolitik. Det är fortfarande ytterst viktigt att vi agerar för att inflationen inom rimlig tid ska bli låg och stabil igen”, avslutade Breman.