Betalningar kostar – men olika mycket
Nyhet, Riksbanksstudie Att det kostar att betala är något som vi sällan tänker på. Men så är det. I Riksbankens kostnadsstudie, som publiceras idag, uppskattar författarna att den samhällsekonomiska kostnaden för betalningar i Sverige är närmare 1 procent av BNP eller runt 5 000 kronor per invånare och år. Det innebär 51 miljarder kronor totalt.
Betalningar kan bli effektivare
Betalningar är nödvändiga för att samhällsekonomin ska fungera. Men de förbrukar också stora resurser. Visserligen har betalningarna blivit effektivare och därmed billigare de senaste 10-15 åren tack vare den snabba digitaliseringen. Men de olika digitala betalsätten kostar också olika mycket. Det tyder på att det fortfarande går att effektivisera även en digital betalningsmarknad som den svenska.
Om man ser till alla olika typer av betalningssituationer så är kort- och Swishbetalningar billigast, 4,40 kronor per transaktion. När vi betalar i affären så är kortbetalningar billigast, 3,70 kronor per transaktion, medan Swishbetalningarna är billigast när vi handlar på nätet, 6 kronor per transaktion. Företagen står för ungefär häften av de totala kostnaderna för betalningar, hushållen för cirka 20 procent och betaltjänstleverantörerna (t.ex. banker) för resten.
Kostnaderna är inte allt
Riksbankens kostnadsstudie har studerat just kostnaderna för olika betalsätt men kostnadseffektivitet är inte allt. Om man vill veta vilka betalsätt som totalt sett är bäst så måste man också se till deras samhällsekonomiska fördelar. Kan alla medborgare använda det här betalsättet? Är det miljömässigt hållbart? Är det bra att ha flera olika betalsätt? Fungerar det även under en kris eller i krig? Kontanta betalningar är förvisso ett av de dyraste betalsätten men kan ha samhällsmässiga fördelar eftersom kontanter kan användas i så många typer av situationer och även i kris och krig.