Importpriser, arbetskostnader och vinster – vilken roll har de spelat i inflationsdynamiken?

Hanna Lovéus, seniorekonom på avdelningen för penningpolitik och Magnus Lindskog (tidigare rådgivare vid Riksbanken) har analyserat dessa samband som diskuterats flitigt i och med den senaste tidens snabba prisuppgångar. Slutsatsen är att det finns skillnader i utvecklingen mellan olika delar av näringslivet. Den höga ökningstakten i inhemska priser speglar delvis att energibranschen har gynnats av stigande energipriser och att exportindustrin har gynnats av globalt stigande priser. Men uppgången i inhemsk inflation är bred och speglar utvecklingen inom flera sektorer, bland annat konsumentnära branscher.

Svenska producenter har historiskt bidragit till att jämna ut variationer i konsumtionspriserna via lägre inhemsk inflation när importpriserna har stigit snabbt. Den senaste tiden har dock bidragen till konsumtionspriserna varit höga från både importerad och inhemsk inflation. Uppgången i inhemsk inflation i hela ekonomin (inte bara konsumentpriserna) efter pandemin speglade inledningsvis framför allt stigande vinster per producerad enhet. Arbetskostnadernas bidrag var lågt under 2021 men steg gradvis under 2022 och var högt under första halvåret 2023. Den senaste tidens utveckling med parallellt snabbt stigande enhetsvinster och enhetsarbetskostnader är något som, liksom uppgången i importpriser och inhemska priser, sticker ut i ett historiskt perspektiv.

Författare: Magnus Lindskog och Hanna Lovéus, verksam/tidigare verksam vid Riksbankens avdelning för penningpolitik