Högfrekvent data för livsmedel ger bättre prognoser
Ekonomisk kommentar, Nyhet Riksbanken har under de senaste åren mer aktivt börjat använda sig av nya datakällor och mer högfrekvent data för att förbättra prognoserna. I en ny ekonomisk kommentar av Oskar Tysklind visar författaren hur mer högfrekvent data från konsumentpriser på livsmedel i Sverige ger en bra lägesbild av hur livsmedelspriserna utvecklas 1-2 månader innan den officiella statistiken kommer.
Riksbanken strävar alltid efter att förbättra sina prognosmetoder. Ett sätt att göra detta är att utöka mängden relevant data. Med ny teknik och nya datakällor har möjligheterna att mer eller mindre i realtid samla in prisuppgifter från olika håll förbättrats avsevärt. Ett område där Riksbanken sedan en tid regelbundet får in mer högfrekvent data är konsumentpriser på livsmedel i Sverige.
Sedan början av 2023 följer Riksbanken på veckobasis prisutvecklingen för ett tjugotal olika produktkategorier inom dagligvaruhandeln. Med viss bearbetning ger dessa en bra lägesbild av hur livsmedelspriserna utvecklas 1-2 månader innan den officiella statistiken kommer. Störst nytta ger dessa indikatorer vid stora rörelser. Men även i mer normala tider kan de ge en viss extra information. Därför fortsätter Riksbanken följa dessa priser löpande även framöver för att tidigt kunna upptäcka om livsmedelspriserna börjar förändras mycket igen.
Författare: Oskar Tysklind, verksam vid avdelningen för penningpolitik.
Ekonomiska kommentarer
Ekonomiska kommentarer är korta analyser om relevanta frågor för Riksbanken. Den kan författas av både enskilda direktionsledamöter och medarbetare på Riksbanken. Medarbetares kommentarer godkänns av avdelningschef medan direktionsledamöterna själva ansvarar för innehållet i sina kommentarer.