Penningmarknaden central för genomförandet av penningpolitiken
Nyhet, Staff memo I ett nytt staff memo visar författarna att räntorna på penningmarknaden påverkades på det sätt som kunde förväntas när Riksbanken höjde styrräntan under åren 2022 och 2023. I staff memot åskådliggörs även hur transaktionsmönster, aktivitetsnivå och räntenivåer ser ut på den svenska penningmarknaden utifrån unika data som Riksbanken samlar in från de penningpolitiska motparterna.
Penningmarknaden är marknaden för ränteinstrument med löptid på upp till ett år och utan kupongbetalningar och andra liknande kassaflöden innan instrumentets förfall. Marknaden fyller en mängd funktioner för de aktörer som är aktiva där. Bland annat gör den det möjligt att utjämna tillfälliga likviditetsobalanser mellan aktörer som har behov av att placera likviditet och de som har ett behov av att låna likviditet. Riksbanken sätter indirekt ramarna för denna likviditetsutjämning genom att bestämma räntorna i sitt räntestyrningssystem. Detta styr de penningpolitiska motparternas alternativkostnader för likviditetshantering. Riksbanken stabiliserar på så sätt de kortaste marknadsräntorna nära styrräntan. Penningmarknaden utgör alltså det första steget i transmissionen av penningpolitiken och är därför av central betydelse för Riksbanken.
Den penningpolitik som Riksbanken förde under höjningscykeln 2022-2023 påverkade penningmarknaden på det sätt som kunde förväntas. Författarna visar att penningmarknadsräntorna överlag förändrades i samma utsträckning som styrräntan. Transmissionen från penningpolitiken till penningmarknadsräntorna bedöms därför ha varit god under perioden. Riksbankens penningpolitik påverkade även penningmarknaden på andra sätt, bland annat genom att banksystemets likviditetöverskott minskade i linje med att Riksbankens värdepappersinnehav i svenska kronor minskade.
Riksbanken samlar sedan ett par år in data om genomförda penningmarknadstransaktioner från sina penningpolitiska motparter. I staff memot visas med hjälp av detta unika datamaterial, och vid behov andra datakällor, dels hur transaktionsmönster och aktivitetsnivå ser ut i penningmarknaden, dels hur räntebildningen fungerar gällande de instrument som har de allra kortaste löptiderna. Fokus ligger på den del av penningmarknaden som kan betraktas som marknaden för likviditetsutjämning, det vill säga löptider på upp till en dryg vecka.
Författare: Sabina Colakovic, Ingrid Wallin Johansson och Max Brès, verksamma vid avdelningen för penningpolitik
Staff memo
I ett staff memo kan medarbetare på Riksbanken offentliggöra kvalificerade analyser i relevanta frågor. Det är en tjänstemannapublikation som är fri från policyslutsatser och individuella ställningstaganden i aktuella policyfrågor. Publikationen godkänns av berörd avdelningschef. De åsikter som uttrycks i staff memos är författarnas egna och ska inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt.