Redogörelse för penningpolitiken 2023 – Riksbankens räntehöjningar bidrog till lägre inflation

Nyhet Räntehöjningar och minskade globala störningar ledde till att inflationen sjönk från drygt 10 procent till att vara nära målet om 2 procent i slutet av året. I genomsnitt var dock inflationen alldeles för hög, och bortsett från energipriser var den fortsatt på en hög nivå även i slutet av året. För att säkerställa att inflationen skulle sjunka behövde penningpolitiken under året bli mer åtstramande än vad Riksbanken inledningsvis hade förväntat sig. Mot slutet av året konstaterade direktionen att inflationstrycket hade dämpats och vid det penningpolitiska mötet i november lämnades styrräntan oförändrad för första gången sedan våren 2022.

Publicerad 2024-03-22

De långsiktiga inflationsförväntningarna var fortsatt väl förankrade vid inflationsmålet, vilket visar att det fanns ett starkt förtroende för att inflationen kommer att stabiliseras kring målet på 2 procent på lite sikt. Penningpolitiken bedöms ha haft en viktig roll för att hålla de långsiktiga inflationsförväntningarna stabila.

Låg och stabil inflation skapar förutsättningar för god ekonomisk utveckling

Syftet med Riksbankens räntehöjningar har varit att få inflationen tillbaka till målet inom rimlig tid utan att bromsa ekonomin onödigt mycket. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten. Men det hade varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast. Hög inflation påverkar hushåll och företag kraftigt och är skadligt för ekonomin som helhet. Genom att nå en varaktigt låg och stabil inflation skapar penningpolitiken förutsättningar för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.

Prognoserna blev allt mer träffsäkra under året

Mätt med KPIF var nedgången i inflationen 2023 i linje med Riksbankens prognoser. Men det måttet präglas mycket av vad som händer med energipriserna. Under första halvåret blev KPIF exklusive energi påtagligt högre än väntat och prognoserna fick revideras upp. Både BNP och arbetsmarknaden utvecklades samtidigt starkare än i Riksbankens prognoser. Sedan mitten av 2023 var den ekonomiska utvecklingen sammantaget i linje med Riksbankens prognoser. Under året hade Riksbanken löpande alternativa scenarier i de penningpolitiska rapporterna för att understryka och illustrera den osäkerhet som omgärdar prognoserna.

Läs gärna mer om förra årets penningpolitik i rapporten Redogörelse för penningpolitiken. Där finns även resonemang kring ett antal frågor hämtade från den penningpolitiska debatten under året, däribland huruvida inflationen enbart varit utbudsdriven, om samspelet mellan finans- och penningpolitiken och utvärderingen av Riksbankens värdepappersköp.