Så här rapporterar direktionen sina bolån
Med anledning av en del medierapportering kring direktionsledamöternas bolån vill Riksbanken göra följande förtydliganden.
Det finns regler och dessa följs. Vad som inte framgår av rapporteringen i media är att det finns ett regelverk som styr hur ledamöterna i direktionen, det vill säga riksbankschefen och de fyra vice riksbankscheferna, ska agera för att det inte ska uppstå misstankar om att de fattar beslut som påverkar deras egen privatekonomi.
I riksbankslagen (se länk nedan) finns angivet i 7 kap, 20-22 paragrafen att ledamöterna i direktionen ska anmäla vissa uppgifter om sin privatekonomi till riksdagen. Uppgifterna omfattar bland annat ledamöternas bolån och andra krediter.
Alla uppgifter som anmäls är öppna. De kan begäras ut av vem som helst via Riksdagens kammarkansli. Detta är en viktig del i transparensen för att det inte ska kunna finnas misstankar om att någon otillbörligt låter privata intressen gå före det allmännas.
Utöver vad som anges i riksbankslagen har Riksbanken etiska regler som även omfattar direktionens ledamöter (se länk nedan). Där anges till exempel hur man som direktionsledamot ska agera när det gäller sina bolån - se avsnitt 7.4.3 Bolån och andra krediter.
Uppgifterna kontrolleras av utomstående. Att de här reglerna efterlevs kontrolleras närmast av fullmäktiges revisionsfunktion och anmälningsskyldigheten till riksdagen kontrolleras av riksdagen (kammarkansliet).
I en del medieuppgifter ges intrycket att förste vice riksbankschef Anna Breman band om sina bolån ”dagar innan” eller ”strax före” Riksbanken beslutade att höja räntan 2022. Detta är felaktigt. Anna Breman anmälde redan i januari 2022 till riksdagen att hennes bolån med fast ränta som förföll i februari 2022 skulle bindas om på ytterligare tre år, vilket var en förlängning av hennes rådande villkor. Villkoren för lånet fastställdes vid samma tidpunkt, i januari 2022. Det innebär att hon har anmält helt enligt de regler som finns.
Riksbanken höjde inte heller räntan vid nästkommande möte i februari och hade inte heller någon prognos om höjning av styrräntan då. Riksbankens räntebana indikerade då att styrräntan skulle ligga i princip oförändrad under hela prognoshorisonten. Den 28 april fattade sedan Riksbanken beslut om att höja styrräntan från noll till 0,25 procent. Bedömningen då var att styrräntan successivt skulle höjas och ligga något under 2 procent efter tre år.
Vice riksbankschef Aino Bunge hade redan före anställningen på Riksbanken bundna bolån och dessa har inte ändrats.