KPIF målvariabel för penningpolitiken
Pressmeddelande Riksbankens direktion har beslutat att göra inflationen mätt med KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, till formell målvariabel för penningpolitiken. Målet för penningpolitiken är att den årliga förändringen i KPIF ska vara 2 procent, det vill säga samma nivå som tidigare gällt för KPI. Riksbanken kommer också att använda sig av ett variationsband om 1-3 procent för utfallen för KPIF-inflationen för att illustrera att penningpolitiken inte kan detaljstyra inflationen utan att den normalt sett varierar kring målet.
"Dessa förändringar påverkar inte den förda penningpolitiken. KPIF har i praktiken varit Riksbankens operativa målvariabel under flera år. Genom att formellt göra KPIF till målvariabel fastställer vi bara denna praxis", säger riksbankschef Stefan Ingves.
KPI har egenskaper som gör att det ibland kan vara problematiskt att använda detta mått som vägledning för penningpolitiken. Ett skäl är att förändringar av reporäntan, via effekten på hushållens boräntor, får stora och direkta effekter på KPI som inte har med det underliggande inflationstrycket att göra.
Variationsbandet syftar till att på ett enkelt sätt illustrera att inflationen varierar och inte kommer att vara exakt 2 procent varje enskild månad. Målet för penningpolitiken är dock fortfarande 2 procent. Det är alltså inte fråga om ett så kallat målintervall.
"Det är 2 procent som gäller. Riksbanken kommer alltid att sikta dit, oavsett om inflationen i utgångsläget ligger innanför eller utanför variationsbandet", säger riksbankschef Stefan Ingves.
Besluten tillämpas från och med det penningpolitiska beslutet den 6 september 2017. För mer information om bakgrund och överväganden för besluten, se bifogad protokollsbilaga.