Viktigt med tillräcklig valutareserv snabbt till hands vid kris
Pressmeddelande Riksbanken välkomnar att frågan om det finansiella oberoendet åter utreds av Finansdepartementet, och stödjer flera av förslagen i utkastet till lagrådsremiss. Men Riksbanken måste ha tillräcklig buffert snabbt till hands för att klara en finansiell kris. Sverige har en stor och växande gränsöverskridande banksektor med stora åtaganden och finansiering i utländsk valuta. Det här innebär stora risker för den finansiella stabiliteten och i förlängningen samhällsekonomin. Riksbanken stödjer därför inte förslaget att minska valutareserven. Den kostnad som uppstår för en valutareserv bör betraktas som en försäkringspremie som bör betalas av de banker som skapar likviditetsrisker.
Den föreslagna förändringen skulle innebära att valutareserven i grova drag halverades från dagens 457 miljarder till 200 miljarder kronor. Samtidigt har det svenska banksystemets utlandsfinansiering vuxit kraftigt under 2000-talet.
Riksbanken har en valutareserv i utländsk valuta för att bidra till ett stabilt finansiellt system och kunna påverka den svenska kronan i penningpolitiskt syfte. Valutareserven bör vara tillräckligt stor för att täcka banksystemets kortsiktiga behov av likviditet vid en finansiell kris.
Stort banksystem innebär risker
Idag har Sverige en stor bank¬sektor som både växer och sträcker sig över de nationella gränserna. Detta medför stora åtaganden och finansiering i utländsk valuta. Det innebär betydande risker för såväl den finansiella stabiliteten, som samhällsekonomin i stort. De svenska bankerna har en balansomslutning motsvarande fyra gånger Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). De fyra storbankerna har skulder i utländsk valuta som uppgår till 175 procent av Sveriges BNP, eller 7 650 miljarder kr. IMF har jämfört olika länders valutareserver som andel av landets kortfristiga skulder i utländsk valuta. Med detta mått skulle en enligt förslaget minskad valutareserv endast täcka 4 procent av Sveriges kortfristiga skulder att jämföra med 18 procent i dag. De länder som har lägre valutareserv är främst euroländer som åtnjuter fördelen att ha en reservvaluta (se diagram).
Att finansiera valutareserven först vid en kris kan vara problematiskt. När krisen är ett faktum blir det sannolikt dyrare att låna, det tar längre tid och det kan påverka penningpolitikens genomslag. Riksbanken gör därför bedömningen att valutareserven inte bör minska från dagens nivå. Kostnaden för en förfinansierad valutareserv bör betraktas som en försäkringspremie. Riksbanken föreslår att utreda möjligheten att låta de banker som skapar likviditetsrisker betala för försäkringspremien.
Valutareserven som andel av landets kortfristiga skulder i utländsk valuta 2016
Dagens valutareserv täcker 18 procent av Sveriges kortfristiga skulder i utländsk valuta mot 4 procent med det förslag som presenteras i utkastet till lagrådsremiss.
Anmärkning: Gråmarkerade länder tillhör euroområdet.
Källor: IMF och Riksbanken