Riksbankschefens kommentar 2018

Under ett år med fortsatt expansiv penningpolitik, har inflationen legat nära målet på 2 procent. I december gjordes penningpolitiken något mindre expansiv och reporäntan höjdes till −0,25 procent. Den svenska ekonomin har haft en gynnsam utveckling och det svenska finansiella systemet har fungerat väl. Under 2018 har Riksbanken dessutom varit en ännu mer öppen centralbank, inte bara bildligt talat, utan även bokstavligt.

350-årsjubileum

Den 22 september, på dagen 350 år sedan Riksens Ständers Bank sedermera Sveriges riksbank grundades, öppnade vi upp Riksbankens portar för allmänheten. Vi ordnade rundvandringar och berättade om konsten och arkitekturen. Äkta guldtackor ur Sveriges guldreserv fanns att beskåda, liksom en kopia av världens största kopparmynt. Jag och mina kollegor i Riksbankens direktion bjöd på föreläsningar, och våra experter stod till förfogande för att berätta om Riksbankens uppgifter och hur vårt arbete påverkar människors dagliga liv. Cirka 1 300 personer besökte riksbankshuset vid Brunkebergstorg denna dag.

Jubileet firades under hela 2018, med ett stort antal aktiviteter för både medarbetare och allmänheten. För att nå ut till medborgarna och sprida kunskaper om Riksbankens roll i svensk ekonomi har jag och mina direktionskollegor dessutom genomfört en jubileumsturné från Luleå i norr till Malmö i söder, där vi hållit föreläsningar på temat "Från kopparmynt till e-krona" och naturligtvis, som sig bör när man fyller år, bjudit på tårta.
Ett annat viktigt inslag i jubileumsaktiviteterna var den jubileumskonferens på temat "Centralbankers roll i dåtid, nutid och framtid" som vi arrangerade tillsammans med vår huvudman riksdagen.

Betalningsmarknad under omvandling

Vid sidan av dessa aktiviteter har Riksbanken under året gjort betydelsefulla insatser inom flera viktiga områden, inte minst inom verksamhetsområdet betalningar. Redan för 350 år sedan handlade Riksbankens uppgifter om att värna penningvärdet och hantera betalningsmedel, uppgifter som vi fortfarande har, om än i något förändrad form. Utvecklingen på betalningsmarknaden går nu fort och kräver en innovativ riksbank. I den tidiga historien kunde bankens föregångare underlätta betalningar genom att ge ut papperssedlar för att folk skulle slippa bära runt på tunga kopparmynt. I dag måste vi hitta nya lösningar för att betalningssystemet ska fortsätta vara välfungerande.
Betalningsmarknaden förändras i snabb takt och vi har sett en kraftig minskning av användningen av kontanter i Sverige, en utveckling som skiljer sig från andra länder i världen. Det senaste året har vi därför ägnat mycket tid åt frågor som rör betalningar och betalningssystemet. Det allmännas roll – inte minst i form av centralbanken – blir alltmer aktuell i takt med att efterfrågan på kontanter minskar. Om kontanter en dag inte skulle vara gångbara skulle det inte längre finnas ett betalningsmedel för allmänheten som är garanterat av staten. Vilka konsekvenser detta skulle få för stabiliteten i Sveriges monetära system och för förtroendet för vårt lands valuta är okänt. Det är därför vi på Riksbanken har inlett en analys av möjligheterna att ge ut en digital centralbankspeng, en så kallad e-krona, som skulle kunna säkerställa att allmänheten även fortsättningsvis har tillgång till ett betalningsmedel som är statligt garanterat.

Det stora sedel- och myntutbytet har fungerat väl

Det största sedel- och myntutbytet i Sveriges historia avslutades den 30 juni, vilket var sista datum då de ogiltiga 100- och 500-kronorssedlarna kunde lösas in i bank. Under året publicerade Riksbanken en utvärdering av det omfattande projektet som, från beslut till avslut, löpt över en tioårsperiod och bitvis varit arbetskrävande för inte minst handeln och bankerna. Vår slutsats är att utbytesprojektet har varit komplext men att det har genomförts med framgång. Våra nya svenska pengar är moderna, har en enhetlig utformning och håller hög säkerhetsstandard. Dessutom är miljöpåverkan från tillverkning och hantering lägre än från de gamla mynten, på grund av förändringar i innehåll, storlek och vikt.

Expansiv penningpolitik

Den svenska ekonomin fortsatte att växa under 2018. Även konjunkturen i omvärlden var relativt stark, trots att BNP-tillväxten dämpades något jämfört med tidigare år. Som en liten öppen ekonomi påverkas Sverige i stor utsträckning av utvecklingen i omvärlden. Även om inflationen har legat nära Riksbankens mål under en längre tid, har det funnits en osäkerhet kring det underliggande löne- och pristrycket. Vi fortsatte därför under 2018 att föra en expansiv penningpolitik, med syfte att värna inflationsmålet och bidra till en god ekonomisk utveckling. Reporäntan hölls oförändrad fram till det sista penningpolitiska mötet i december då vi beslutade att höja reporäntan från −0,50 procent till −0,25 procent. Konjunkturen var stark, och inflationen och inflationsförväntningarna var etablerade runt 2 procent. Vi bedömde därför att det var lämpligt att minska något på det penningpolitiska stödet.

Fortsatt oro för hushållens skulder

Det svenska finansiella systemet fungerade väl under 2018, och vår bedömning är att den finansiella infrastrukturen överlag var säker och effektiv. Vi har från Riksbankens sida under lång tid uttryckt en stark oro för att hushållens skulder är för höga för att situationen ska vara hållbar på lång sikt. Under året har skulderna fortsatt att stiga i förhållande till hushållens disponibla inkomster. Eftersom hushållen har stora skulder, samtidigt som de flesta har tagit sina bolån till rörlig ränta, är det troligt att hushållen blir tvungna att dra ned på sin konsumtion när räntorna så småningom börjar stiga. Detta riskerar att dämpa tillväxten och förvärra en eventuellt kommande konjunkturnedgång. För att utvecklingen i svensk ekonomi ska bli långsiktigt hållbar är det viktigt att politikerna kommer överens om åtgärder inom både bostadspolitiken och skattepolitiken. Det låga ränteläget bidrar naturligtvis till att öka riskerna med hushållens skuldsättning. Men den svenska räntan sätts i ett globalt sammanhang och med en strävan att stabilisera inflationen runt inflationsmålet. Eftersom vi under en lång tid nu befunnit oss i en låginflationsmiljö och i ett lågränteläge kan den svenska räntan inte avvika alltför mycket från omvärldens. Mycket talar dessutom för att det i första hand är strukturella brister på bostadsmarknaden och skevheter i skattesystemet som ligger bakom en stor del av skuldökningen.

Ny strategisk plan

Riksbanken beslutade under slutet av 2018 om en ny strategisk inriktning för de kommande fyra åren som stärker bankens styrning och samordning. Förändrat finansiellt landskap, digitalisering, klimathot, protektionistiska tendenser och ökad säkerhetspolitisk osäkerhet är några av de omvärldsfaktorer som vi som centralbank måste bevaka. De senaste åren har världens äldsta centralbank på olika sätt strävat mot att vara en 350-åring i täten. Nu går vi in i 2019, med nytänkande och hög beredskap, på medborgarnas uppdrag för en stark och säker ekonomi.

God arbetsmiljö och viktiga samarbeten

Kompetent personal som trivs på sin arbetsplats och känner att de har meningsfulla arbetsuppgifter är en förutsättning för att en organisation ska kunna leverera resultat av hög kvalitet. Den senaste medarbetarundersökningen visade att drygt åtta av tio medarbetare på Riksbanken känner stor motivation i sitt arbete och är stolta över att arbeta i banken. Det gläder mig att även årets mätningar av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön bekräftade att en stor andel av medarbetarna känner sig nöjda med sin arbetssituation. Jag är stolt över att leda en myndighet där vi, enligt min åsikt, lever upp till vår vision att vara "bland de bästa". Jag vill tacka mina kollegor i direktionen, alla Riksbankens medarbetare och de svenska myndigheter vi samarbetar med, för betydelsefulla insatser under året.