Riksbankschefens kommentar 2019

Riksbanken ansvarar för några av de mest grundläggande funktionerna i det finansiella systemet. En vanlig arbetsdag för mig och mina medarbetare handlar om att se till att det finns sedlar och mynt att betala med och att värdet på pengarna är stabilt. Vi sköter också om det centrala betalningssystemet för finansiella överföringar, förvaltar Sveriges guld- och valutareserv och kan, som en sista utväg, låna ut pengar till banker om en finansiell kris skulle uppstå. Vi läser, skriver och räknar. Vi forskar, analyserar och kommunicerar. Med vårt dagliga arbete bidrar vi på Riksbanken – bankernas bank – till finansiell stabilitet och ser till att samhällsekonomin fungerar.

Riksbankschef Stefan Ingves

En centralbank har alltså ett stort ansvar. När vi nu ser att de flesta verkar föredra att betala digitalt i stället för kontant, att människor uttrycker ett behov av snabbare och billigare utlandsbetalningar, när klimatförändringar skrämmer oss eller när den finansiella säkerheten hotas – då kan vi som centralbank inte sitta med armarna i kors. För att Riksbanken som institution ska vara relevant även i framtiden behövs nytänkande och stärkt beredskap. Vi är en gammal institution, men behöver tänka nytt. Vi är en liten centralbank, men behöver tänka stort. Vi strävar efter stabilitet, men vet att vi behöver finna nya vägar och ta större steg för att utveckla verksamheten – och genomföra de förmodligen största förändringarna på flera decennier.

Vi är en gammal institution, men behöver tänka nytt.

Under 2019 påbörjade Riksbanken ett omfattande förändringsarbete med målet att vi ska kunna fortsätta att utföra våra huvuduppgifter och som självständig centralbank verka för en stark och säker ekonomi även i framtiden.

Betalningar i fokus

Den svenska betalningsmarknaden förändras i snabb takt. Olika digitala betalsätt är på väg att tränga ut kontanterna, och ny teknik leder till att betaltjänster erbjuds även av andra företag än banker. Digitaliseringen gör betalningarna enklare och smidigare, men skapar samtidigt risker som behöver hanteras. Det statliga betalningsmedlet, det vill säga sedlarna och mynten, behöver moderniseras och betalningssystemen likaså. Med tanke på att cirka 600 miljarder kronor slussas genom vårt centrala betalningssystem RIX varje dag förstår var och en att vi måste ligga i den absoluta framkanten när det gäller vårt eget utvecklingsarbete. Men vi kan inte göra allt detta helt själva. En del frågor kräver politiska beslut, och vi är nu glada över att riksdagen har hörsammat vår önskan om att utreda statens framtida roll på betalningsmarknaden.

Under tiden arbetar Riksbanken vidare med e-kronaprojektet, där vi studerar förutsättningarna för att ge ut ett digitalt komplement till kontanter. Vi har också under året förlängt öppettiderna i vårt RIX-system, vilket gör att finansiella institut får möjligheten att avveckla betalningar i centralbankspengar senare under dagen. Vi har även inlett förhandlingar med ECB om att använda ECB:s plattform för omedelbara betalningar, TIPS (Target Instant Payment Settlement), även för svenska kronan. Dessutom genomförde vi vissa tekniska förändringar i Riksbankens penningpolitiska styrsystem, det vill säga de instrument, motparter och säkerheter för krediter som Riksbanken använder för att styra ränteläget i ekonomin. Förändringarna ändrar inte penningpolitikens inriktning men gör styrsystemet enklare och mer flexibelt.

Vårt uppdrag är tidlöst, men tekniken förändras.

I över 350 år har Riksbanken sett till att människor har ett statligt betalningsmedel i en eller annan form. Vårt uppdrag är tidlöst, men tekniken förändras. Riksbankens vision är att alla ska ha tillgång till statliga pengar i såväl fysisk som digital form och att man snabbt, säkert och billigt ska kunna göra betalningar både inom och mellan länder, dygnet runt.

Fortsatt låga räntor och fortsatt oro för hushållens skulder

Efter flera år med stark konjunktur och en inflation nära målet på 2 procent mattades svensk ekonomi av något under 2019, och konjunkturläget blev mer normalt. Inflationen sjönk, men detta var väntat, och inflationsutsikterna för det närmaste året var sammantaget ändå oförändrade. Penningpolitiken fortsatte att vara expansiv under hela året, med syftet att värna inflationsmålet och bidra till en god ekonomisk utveckling. Riksbanken fortsatte att köpa statsobligationer, och reporän-tan hölls oförändrad på –0,25 procent fram till det sista penningpolitiska mötet i december då vi beslutade om att höja räntan till 0 procent. Därmed lämnade Riksbankens reporänta det negativa ränteläget som Sverige haft sedan början av 2015.

Låga räntor kan ha sidoeffekter, till exempel i form av ett alltför högt risktagande i ekonomin. Under en lång tid, även när styrräntan var högre än nu, har de svenska hushållens ökande skulder oroat Riksbanken. Att de ökar beror bland annat på strukturella problem på bostadsmarknaden och på att realräntorna fallit i Sverige och i omvärlden, men även den expansiva penningpolitiken har bidragit. Hushållens stora skulder och olika sårbarheter i banksystemet gör det svenska finansiella systemet känsligt för störningar. Som en följd av detta bedömde Riksbanken att riskerna för den finansiella stabiliteten i Sverige ökade något under året. Riksbanken påpekade att det därför är viktigt att motståndskraften i det finansiella systemet förbättras, bland annat genom att bankerna ökar sitt kapital i förhållande till sina totala tillgångar.

För att man ska kunna bedöma hushållssektorns motståndskraft och penningpolitikens effekter på samhällsekonomin behövs detaljerade data över de svenska hushållens tillgångar och skulder. Riksbanken lämnade i maj ett förslag till riksdagen om att utreda förutsättningarna för att samla in denna typ av statistik. I oktober ställde sig riksdagen bakom förslaget och uppmanade regeringen att tillsätta en utredning.

Riksbanken lade under året särskilt fokus på att analysera den svenska kronan, som utvecklades svagare än vad vi förväntat oss. Med en flytande växelkurs är det många olika faktorer som påverkar kronans värde i förhållande till andra valutor.

Sammantaget bedömde Riksbanken att sidoeffekterna av negativ styrränta hittills har varit hanterliga.

Viktigt att prata om det vi gör – men också att lyssna

Vad Riksbanken gör påverkar många grupper i samhället, och därför behöver vi ständigt hitta nya former för att ha dialog. Under året har vi byggt vidare på positiva erfarenheter från 350-årsjubileet 2018 där vi kraftsamlade för att nå allmänheten runt om i landet. Vi bjuder in olika grupper i samhället, lyssnar på deras frågor och försöker besvara dem. I oktober ordnade vi till exempel en välbesökt riksbanksdag med föreläsningar, expertsamtal och visning av våra guldtackor. Vi träffar också allt fler gymnasieelever: dels när vi i direktionen är ute i landet, dels genom vår nystartade föreläsarpool med medarbetare som utbildar elever och studenter om Riksbankens roll i samhällsekonomin. Även 2019 höll vi våra uppskattade lärardagar där våra experter berättar om sina områden och ett 40-tal lärare sätter sig i skolbänken här på Riksbanken.

Vad Riksbanken gör påverkar många grupper i samhället.

Förutom ett stort antal medieintervjuer arbetar vi själva för att bli mer relevanta i olika digitala kanaler. Vi producerar allt fler egna filmer där vi på ett enklare sätt förklarar skälen för olika beslut och där vi också kan bemöta frågor som medborgarna ställer till oss via brev och sociala medier. Samtidigt gör vi också våra publikationer mer lättillgängliga för bredare grupper. I november publicerade vi en helt ny webbrapport om betalvanorna i Sverige, Så betalar svenskarna 2019.

Klimatförändringar påverkar samhällsekonomin

Klimatförändringarna är en av de största utmaningarna i vår tid. De påverkar hur ekonomin fungerar och skapar nya risker även på de finansiella marknaderna. Vi arbetade därför vidare med att försöka hitta nya sätt att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter i vår verksamhet och bidra till klimatarbetet. I november valde Riksbanken att, av klimatskäl, sälja vissa delstatsobligationer i valutareserven med särskilt högt koldioxidavtryck. Mer behöver naturligtvis göras, och vi fortsätter därför att analysera frågor kring hållbarhet i det finansiella systemet tillsammans med centralbanker och tillsynsmyndigheter i det internationella nätverket NGFS (Network for Greening the Financial System).

Riksbankens uppdrag

En parlamentarisk kommitté presenterade i slutet av november ett förslag till ny lag för Sveriges riksbank, och förslaget ska nu genomgå sedvanlig remissbehandling innan det så småningom blir ny lag. Under de närmaste åren behöver Riksbanken fortsätta sitt arbete så att vi är nytänkande och håller hög beredskap för förändrade förutsättningar i vår omvärld, precis som vi säger i vår vision 2022. En central faktor för att lyckas är att vi har både kompetenta medarbetare och ett gott ledar-skap. Därför är en av våra fem viktigaste prioriteringar att skapa en utvecklande arbetsplats. En del i detta arbete är att vi under hösten 2019 började arbeta mer strategiskt genom att be alla medarbetare att inventera vilken kompetens som behövs på såväl kort som lång sikt. Jag vill tacka alla riksbanksanställda för betydelsefulla arbetsinsatser under 2019 och för att ni med era yrkeskunskaper, goda idéer och engagemang bidrar till denna förändringsresa.

Riksbanken arbetar på medborgarnas uppdrag för en stark och säker ekonomi.

Riksbanken arbetar på medborgarnas uppdrag för en stark och säker ekonomi. Det har vi alltid gjort, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Stefan Ingves
13 februari 2020

Var den här informationen till hjälp?

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-02-17