Riksbankschefens kommentar 2020

2020 var ett exceptionellt år med fruktansvärda konsekvenser. Pandemin drev världen in i en humanitär kris som snabbt fick kraftiga ekonomiska konsekvenser, både internationellt och här i Sverige. När ekonomin skakar är det viktigt att centralbanken står stadig. Vårt mål är att värna prisstabiliteten och uppdraget är att säkra den finansiella stabiliteten. Pandemiåret gav oss nya värdefulla erfarenheter om krisberedskap – nya metoder, verktyg och digitala arbetssätt – men också en insikt om att mycket behöver göras snabbare. Våra nya initiativ på betalningsmarknaden, vår stärkta beredskap och en penningpolitik som förs via balansräkningen gör att vi behöver nya kompetenser och fler medarbetare ombord. Men inget av det vi redan har gjort hade varit möjligt utan de mycket kunniga och starkt engagerade medarbetare vi redan har!

Bild på Stefan Ingves

Årets inledning – lugnet före stormen

Vi gick in i 2020 med viss tillförsikt. Efter flera år av hög ekonomisk tillväxt hade konjunkturläget i Sverige blivit mer balanserat. Tillväxten väntades bli måttlig men gradvis öka från slutet av 2020. Sysselsättningsgraden var hög, både i historiskt och i internationellt perspektiv. Inflationen hade varit nära Riksbankens mål på 2 procent under några år, men dämpats något när energipriserna föll. Riksbanken förde därför en expansiv penningpolitik med en reporänta på 0 procent. Även om Riksbanken i februari noterade att det nya coronavirusets utbrott i Kina hade ökat osäkerheten, såg utsikterna för den ekonomiska utvecklingen just då lite ljusare ut.

Vi arbetade intensivt med att säkra den svenska kronans existens i framtiden, både i fysisk och digital form.

Riksbanken fortsatte att utveckla verksamheten i linje med vår strategiska plan från 2019, med visionen att vara en nytänkande centralbank med hög beredskap. Vi arbetade intensivt med att säkra den svenska kronans existens i framtiden, både i fysisk och digital form. Tillsammans med en extern leverantör började vi testa en teknisk lösning för en digital e-krona. Vi inledde arbetet med att möjliggöra realtidsbetalningar, dygnet runt, i betalningssystemet RIX och ingick avtal med den europeiska centralbanken, ECB, för att använda deras plattform TIPS. Vi diskuterade en utveckling av den tekniska infrastrukturen för avveckling av svenska värdepapper och vi arbetade med hur vi ska ta ansvar för att det finns rimlig tillgång till kontanter i hela vårt land, både under normala förhållanden och vid krissituationer.

Parallellt med det löpande arbetet bevakade vi utvecklingen kring coronaepidemin, såg över våra reserekommendationer och uppdaterade, för säkerhets skull, vår pandemiplan.

Alla kurvor pekade åt fel håll. Nu var det skarpt läge.

Finansmarknadsoro och en ekonomi i fritt fall krävde åtgärder

Insikten om att virusutbrottet skulle utvecklas till en pandemi smög sig på, och i början av mars var pandemin ett faktum. För oss innebar det att bara dagar innan vi skulle delta i 2020 års första utfrågning om penningpolitik i riksdagens finansutskott fick vi helt planera om. Alla kurvor pekade åt fel håll. Nu var det skarpt läge. Vi såg en stor oro på de finansiella marknaderna i spåren av coronaviruset. Nu gällde det på allvar för Sveriges riksbank att, på ett mycket konkret sätt, vara både nytänkande och höja sin beredskap. Dagarna, veckorna och månaderna som följde blev dramatiska.

Redan i början av krisen beslutade Riksbanken att erbjuda lån på upp till 500 miljarder kronor till bankerna för att underlätta utlåningen, framför allt till små och medelstora företag. Vi beslutade även att köpa svenska räntebärande värdepapper upp till ett sammanlagt värde av 500 miljarder kronor, vilket senare utökades till 700 miljarder, och att erbjuda lån för upp till 60 miljarder dollar till bankerna för att se till att det inte saknades likviditet i det finansiella systemet. Dessa beslut har successivt verkställts. Vid slutet av 2020 var Riksbankens åtgärdsprogram därmed uppe i cirka 1 800 miljarder, vilket motsvarar drygt en tredjedel av Sveriges BNP. Insatserna åtföljdes av en strid ström av penningpolitiska möten, pressreleaser, semidigitala eller helt digitala presskonferenser och extrainsatta digitala tal där vi kommunicerade vilka åtgärder vi hade satt in.

Pandemin skulle inte tillåtas utlösa en finanskris.

Åtgärderna bidrog till låga räntor och tillgång till krediter

I och med att Riksbanken köpte stora mängder värdepapper ökade de finansiella tillgångarna i Riksbankens balansräkning kraftigt. Det är lätt att dra slutsatsen att penningpolitiken under året därmed hade mindre fokus på räntan – som hölls på 0 procent under hela året. Men tillgångsköpen är bara ett annat sätt att hålla det allmänna ränteläget i ekonomin lågt, som vi under de rådande omständigheterna bedömde vara det mest effektiva. Penningpolitiken under året var alltså i allra högsta grad inriktad på att hålla räntorna låga, samtidigt som vi bidrog till att kreditförsörjningen i ekonomin fungerade. Pandemin skulle inte tillåtas utlösa en finanskris.

I coronakrisens inledande skede föll aktiekurserna och oljepriset, många marknadsräntor steg, efterfrågan på säkra tillgångar ökade och den svenska kronan försvagades. Den stora osäkerheten drabbade de svenska företagen hårt och många människor förlorade sina arbeten. Med stödåtgärderna har vi hjälpt till att hantera krisen så att ekonomin inte helt stått still. Stödåtgärderna har varit nödvändiga för ekonomin på kort sikt, men samtidigt riskerar de att öka risktagandet. Eftersom de svenska hushållen dessutom redan, sedan lång tid tillbaka, har stora och ökande skulder behöver motståndskraften i det finansiella systemet stärkas igen när det ekonomiska läget tillåter det. Trots dessa stödåtgärder förväntas arbetslösheten tyvärr att bli ordentligt mycket högre än före pandemin.

Digitaliseringen och globaliseringen har länge skapat ett tryck på att modernisera

Pandemin påskyndade förändringsarbetet

Under pandemin har det blivit extra tydligt att det behövs nya datakällor med dagsaktuell information om man ska kunna göra snabba bedömningar av den samhällsekonomiska utvecklingen. För att komplettera den mer traditionella statistiken utökade Riksbanken sin insamling av data med realtidsindikatorer. Vi samlar nu in allt från kortköp till antalet bokade restaurangbesök. Genom våra regelbundna företagsundersökningar kunde vi också under de mest kritiska månaderna i mars, april och maj snabbt ringa runt till företag i Sverige för att få en aktuell bild av situationen.

Det finns flera exempel på hur redan pågående strukturella förändringar i samhället påskyndades av pandemin. Digitaliseringen och globaliseringen har länge skapat ett tryck på att modernisera både betalningsmedel och betalningssystem. Men nu har handeln passat på att ännu snabbare gå över till kontantlösa betalningar, ibland med hänvisning till att coronaviruset skulle smitta via sedlar och mynt, vilket det enligt Folkhälsomyndigheten inte finns några belägg för. Samtidigt följer allt fler länder med intresse den svenska utvecklingen och vårt e-kronaprojekt, eftersom även de ser att användningen av kontanter minskar.

Under oroliga tider är kommunikationen extra viktig, både den interna och den externa.

Nya arbetsformer och mötesplatser – både möjligheter och risker

Även trenden med digitala möten och distansarbete har fått en tvingande skjuts under pandemin. I början var det lite trevande för oss alla att tänka om och mötas på annat sätt, men vi har successivt anpassat oss till de nya arbetsformerna. Detta har naturligtvis ställt högre krav på it-stöd, samtidigt som Riksbankens it-drift flyttades över till en ny leverantör. Ett större fokus har behövt läggas på informationssäkerhet och Riksbankens skydd mot cyberrisker. Vi är väl medvetna om hoten som finns därute och arbetar intensivt med frågorna.

År 2020 har varit mycket utmanande för alla medarbetare och jag är både stolt och tacksam över vad vi tillsammans har åstadkommit. För att ändå se till att alla mår bra trots distansjobb gör vi frekventa ”puls-mätningar” och har haft ett antal digitala interna chefsmöten och regelbundna uppdateringar till cheferna. Vi i direktionen har också haft olika former av interna digitala möten och spelat in filmer för att fortsätta att hålla kontakten med alla medarbetare trots att vi inte fysiskt kan ses. Under oroliga tider är kommunikationen extra viktig, både den interna och den externa.

Riksbanken påbörjade sin förändringsresa

Hösten 2018 formades en ny strategisk plan för att möta de stora utmaningar vi såg framför oss. Vi insåg då att vi måste växla upp våra resurser en nivå. Det behovet har blivit ännu tydligare under pandemin och många av de trender vi såg har förstärkts. Om vi tar avstamp i penningpolitiken: Smittspridningen har ökat kraftigt med ökade restriktioner och en nedgång i ekonomin som följd. Redan utsatta sektorer har drabbats ytterligare. Krisen har ökat behovet av kompletterande tillgångsköp kraftigt runt om i världen och i Sverige. När centralbanken köper tillgångar i syfte att hålla räntor låga växer balansräkningen – och därmed riskerna. Därför gör Riksbanken nu finansiella avsättningar i samband med årsbokslutet för att minska riskerna. Vi kommer även att göra valutareserven mer robust genom att ändra finansieringsmetod. Den del av valutareserven som i dag finansieras genom upplåning av utländsk valuta via Riksgälden kommer gradvis att avvecklas och ersättas med egen finansiering. Förändrade uppgifter kräver nya insatser från vår sida.

Under året fick vi dessutom besked från Bank for International Settlements (BIS) att de i samarbete med Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge kommer att etablera ett BIS Innovation Hub Nordic Centre i Stockholm. Det är mycket glädjande att Riksbanken nu får en stor roll i det viktiga arbetet med att bygga upp detta center för forskning kring digitala lösningar och analys av innovationer inom finansiell teknik, som är relevanta för centralbanker.

Vi ska se till att vi står redo att göra det som behövs, när det behövs, för att bidra till en stark och säker ekonomi för Sverige.

Vi tar även viktiga initiativ på betalningsmarknaden, stärker vår krisberedskap och utvecklar fler digitala arbets- och kommunikationsformer. Sammantaget innebär detta att Riksbanken inledde en viss expansion redan 2020 men att vi även under nästkommande år behöver få nya specialistkompetenser och därmed fler medarbetare ombord. Det är framför allt inom områdena betalningar, finansiella marknader och it som utvecklingen går som snabbast och där vi sett behov av förstärkningar. Vi ska se till att vi står redo att göra det som behövs, när det behövs, för att bidra till en stark och säker ekonomi för Sverige.

 

Stefan Ingves
11 februari 2021

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2021-02-15