Riksbankschefens kommentar 2021

År 2021 blev ännu ett pandemiår, men världsekonomin återhämtade sig och krisåtgärderna började trappas ned. I Sverige kom vi tillbaka till ungefär samma tillväxtbana som rådde före pandemin, och därmed ligger vi nu också över den nivå på ekonomisk aktivitet som vi hade då. Vår bedömning är att Riksbankens krisåtgärder 2020–2021 har varit viktiga för att stabilisera ekonomin genom pandemin, som när detta skrivs på nytt har överraskat genom mutationen omikron. Åtgärderna har också varit nödvändiga för att möjliggöra att vi på lite längre sikt klarar inflationsmålet. En annan viktig uppgift har varit att fortsätta arbetet med att anpassa vår del av betalinfrastrukturen så att betalningar ska kunna göras snabbt och över landsgränserna på ett säkert och stabilt sätt. Tillsammans med BIS invigde vi också det nordiska innovationscentret i Stockholm som ska ha fokus på bland annat betalningar och cybersäkerhet.

Stefan Ingves

Penningpolitiken har bidragit till en stark återhämtning – men uthållighet behövs

Vid årets början var läget ganska osäkert. Vaccinationerna hade precis kommit igång, och det var svårt att förutspå utvecklingen. Riksbanken fortsatte under första halvåret det krisprogram som hade sjösatts under 2020, men mot mitten av året var vaccinationsprogrammen i västvärlden och i stora delar av tillväxtmarknaderna utrullade med goda resultat. Det fanns förhoppningar om att länderna skulle öppna i takt med att vaccinationerna fortskred och tillväxtprognoserna blev därför optimistiska.

”Vår bedömning är att en expansiv penningpolitik behövs ännu en tid.”

Under hösten blev det allt tydligare för oss att återhämtningen inte skulle bli så friktionsfri som man hade hoppats. Vi ser det i Sverige, med fortsatt hög arbetslöshet i vissa sektorer samtidigt som det är brist på arbetskraft i andra. På flera håll i världen rapporteras om olika typer av flaskhalsar när produktionen eller transporterna av varor inte kan hålla jämna steg med konsumenternas efterfrågan. Globala energipriser har också ökat kraftigt. Inflationen har stigit på många håll, och under senare delen av året har centralbanksvärlden alltmer fokuserat på risken för att detta ska påverka inflationsförväntningarna och innebära att den för höga inflationen ska få fäste mer långsiktigt. Vi ser dock inga tydliga tecken på det i Sverige, utan vår bedömning är att en expansiv penningpolitik behövs ännu en tid. Det är nödvändigt att hålla räntorna låga för att vi ska komma ur de senaste årens situation, där problemet ju har varit att inflationen har varit för låg. Risken för ytterligare bakslag i pandemin finns förstås också, där inte minst stora skillnader i vaccinationsgrad mellan olika länder skapar en osäkerhet om utvecklingen.

Men även om återhämtningen inte blir helt jämn kvarstår bilden att vi kommer ur den här krisen betydligt snabbare än vid tidigare allvarliga ekonomiska kriser. Penningpolitiken behöver dock vara uthållig för att vi ska nå vårt inflationsmål. Vid årets sista penningpolitiska möte annonserade vi att vi tror att räntorna kommer att ligga kvar på 0 procent under kommande år för att höjas under senare delen av 2024.

”I takt med att läget i ekonomin stabiliserades minskade också efterfrågan på våra krisåtgärder.”

Krisåtgärderna trappas ned – men långvariga effekter på Riksbankens balansräkning

På frågan om när krisåtgärderna ska avslutas har jag hela tiden svarat: när det inte riskerar att skada ekonomin. I takt med att läget i ekonomin stabiliserades minskade också efterfrågan på våra krisåtgärder. Det var skälet till att vi i september avvecklade vårt särskilda program för företagsutlåning via banker, programmen för lån i svenska kronor på längre löptider och de särskilda dollarlånen. Vi fortsatte att köpa olika värdepapper men drog under året gradvis ned på takten i våra köp.

Men även med en lägre köptakt ökade innehavet. Det uppgick i slutet av året till drygt 920 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 20 procent av BNP. Vår prognos är att det kommer att ligga på ungefär den nivån under 2022, för att sedan gradvis minska. Detta ställer stora krav på vår tillgångsförvaltning, där vi har haft ett skärpt fokus på riskhanteringen. Riksbanken har också utnyttjat möjligheten att genom riskavsättningar omfördela vinster och utdelningar över tiden. På så sätt har vi förstärkt den buffert som behövs för att hantera eventuella förluster.

”Riksbanken har i många år pekat på riskerna med hushållens höga skuldsättning kopplat till höga och stigande bostadspriser.”

Stabilitetsriskerna har ökat – behov av åtgärder för en bättre framtida jämvikt

Riksbanken har i många år pekat på riskerna med hushållens höga skuldsättning kopplat till höga och stigande bostadspriser. Att hushållens skulder har stigit under lång tid beror bland annat på att bostadsmarknaden har fungerat dåligt och på att skattesystemet inte är så väl utformat ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Men det beror även på att räntorna har fallit, som ett resultat främst av ett allt lägre globalt realränteläge.

Något som har diskuterats under året är om centralbankernas krisåtgärder har spätt på de redan höga bostadspriserna. Riksbankens köp av bostadsobligationer har spelat en roll i så måtto att bostadsobligationsmarknaden har fortsatt att fungera så att bostadsinvesteringar har kunnat finansieras. Det var enligt min mening absolut nödvändigt att se till att så skedde. Bostadsobligationsmarknaden är dominerande i det svenska finansiella systemet. Problem där riskerar också att snabbt spridas vidare till många andra marknader, med högre räntor överlag och sämre tillgång till nödvändiga internationella marknader. Det här innebär inte att vi ser mindre allvarligt på stabilitetsriskerna kopplade till bostadsmarknaden. Vi upprepade under året i flera sammanhang vår bedömning att det är angeläget med breda reformer inom bostads- och skattepolitiken. I brist på sådana reformer kan det behövas nya makrotillsynsåtgärder för en bättre framtida jämvikt.

Förutom att hantera de aktuella hoten mot stabiliteten förstärkte Riksbanken sin analys av frågor kopplade till hållbarhet och klimatrisker. Riksbanken presenterade bland annat en ny klimatrapport med en samlad beskrivning av arbetet på detta område.

Under året invigdes också BIS nordiska innovationscenter som kommer att främja även Riksbankens analys av finansiella stabilitetsrisker inom till exempel cybersäkerhetsområdet.

”Ett digitalt alternativ till papperssedlar behöver finnas.”

Intensivt förändringsarbete inom den finansiella infrastrukturen

Vid sidan av det ekonomiska läget och räntepolitiken är nog sedlar och mynt det som Riksbanken mest förknippas med, åtminstone hos den lite äldre befolkningen. Men bland de yngre är det inte lika självklart så. Riksbanken ser det dock som viktigt att även i framtiden kunna erbjuda ett tryggt betalningsmedel till allmänheten. I dagens värld betyder det att ett digitalt alternativ till papperssedlar behöver finnas. I slutändan är det en fråga för riksdagen, men för att det ska finnas en reell valmöjlighet krävs det förberedelser. Det arbete där vi förbereder oss för att kunna ta fram en fungerande elektronisk krona – e-kronan – fortsatte under året.

Mer i det tysta sker en i det närmaste revolutionerande utveckling inom de europeiska finansiella infrastruktursystemen. Det kan låta abstrakt, men vad det handlar om är förändringar inom it-plattformar och rutiner för hur data ska överföras som gör det möjligt för företag och privatpersoner att skicka betalningar och göra andra finansiella transaktioner. Det här är förändringar som i grunden påverkar det svenska finansiella systemet. Vi vill gärna se på svenska betalningar som en nationell fråga, men så är det inte längre. Våra svenska system är sammanlänkade med utländska aktörers.

”Riksbanken avser att med full kraft verka för en positiv utveckling mot en effektiv och säker betalmarknad.”

När förändringar sker i omvärlden behöver vi följa vad som sker och anpassa oss, till exempel när det gäller legala frågor.

Riksbanken avser att med full kraft verka för en positiv utveckling mot en effektiv och säker betalmarknad. Vi behöver vara alerta och nytänkande för att kunna gripa de möjligheter som utvecklingen ger. Riksbanken slöt under året ett avtal med Eurosystemet som innebär att vi kan använda deras plattform för omedelbara betalningar. Vi fattade också ett inriktningsbeslut om att använda Eurosystemets plattformar för avveckling av stora betalningar och värdepappersaffärer. Vårt arbete under året har därmed tagit oss lite närmare Riksbankens vision att svenskarna ska kunna göra betalningar snabbt och säkert och till låga kostnader, inom landet och över gränserna, dygnet runt, året runt – med centralbankspengar.

”Medarbetarnas kompetens och stora engagemang har varit helt avgörande.”

Organisation och arbetssätt – mot det nya normala

Medarbetarnas kompetens och stora engagemang har varit helt avgörande för våra möjligheter att genomföra krisprogrammet och samtidigt bedriva ett intensivt utvecklingsarbete. Det här är inte mindre imponerande då arbetsförhållandena varit ovana och möjligheterna att träffas bitvis mycket begränsade.

Personalstyrkan har samtidigt växt under året, med förstärkningar inom bland annat it, betalningar, finansmarknadsfrågor, krisberedskap och verksamhetsstöd i form av juridisk kompetens. Jag är särskilt imponerad av att alla nyanställda har kommit in i verksamheten så bra i detta speciella läge.

Vi vet nu att det med dagens teknologi är fullt möjligt att utföra många arbetsuppgifter på distans, och en bit in i pandemin såg vi konturerna av en värld där resandet – både det dagliga och mer långväga – minskar. Att kunna arbeta hemma då och då kan underlätta livspusslet, och det är en möjlighet som många av Riksbankens medarbetare efterfrågar.

”Det är med stolthet jag redovisar årets arbete.”

Men det blev också väldigt tydligt att vi är sociala varelser och att utvecklingsarbete och gott samarbete i längden också kräver fysiska möten. Vi behöver så att säga kombinera teknikens möjligheter med människors behov av att träffas, och hitta något lagom i det hela. Riksbanken har under året bedrivit ett projekt, Hållbara arbetsformer, för att göra just det. Vi införde i december en möjlighet att teckna avtal för distansarbete på mer regelbunden basis. Detta löper ett år på prov och det ska bli spännande att se hur vi kan kombinera arbete på distans med arbete på kontoret på ett bra sätt.

Det har sammanfattningsvis varit ett år med hög aktivitet och många spännande frågor för Riksbanken, och det är med stolthet jag redovisar årets arbete. Jag vill rikta mitt stora tack till alla medarbetare för mycket goda insatser. 

Stefan Ingves

14 februari 2022

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2022-02-21