Jansson: Den penningpolitiska idédebatten – lärdomar från utvecklingen i Sverige

Datum: 2017-12-06 11:30

Talare: Vice riksbankschef Per Jansson

Plats: Fores, Stockholm

Lärdomar av den svenska penningpolitiken

"Utvecklingen i den svenska ekonomin de senaste åren och den penningpolitik vi har bedrivit har gett oss nyttiga erfarenheter som är väl värda att dela med sig av." Det sade Per Jansson i onsdagens tal på Fores där han kommenterade den internationella debatt om penningpolitik som uppstått på senare tid. Ett antal ekonomer och debattörer har hävdat att faktorer som globaliseringen och digitaliseringen gör det mycket svårt, i värsta fall kanske omöjligt, för centralbankerna att nå sina inflationsmål och menar att penningpolitiken i högre grad borde inriktas på att försöka motverka finansiella obalanser.

När det gäller den här debatten befinner sig Sverige i en ganska unik position, menar Jansson. "De frågor den handlar om har vi diskuterat längre än de flesta andra länder, vi har erfarenhet av en politik som i viss mån försökt motverka finansiella obalanser, inflationen föll tidigare i Sverige än på många andra håll, men vi har också lyckats få den tillbaka till målet."

En uthållig expansiv penningpolitik får upp inflationen

Jansson lyfte fram tre lärdomar från den svenska utvecklingen: Att det är viktigt att inte tappa greppet om inflationen och inflationsförväntningarna, att det sannolikt krävs stora räntehöjningar för att motverka en finansiell obalans samt att det kan krävas lång tid av mycket expansiv politik för att få upp inflationen, men att det går att få upp den.

"Det har visat sig överraskande svårt att få tillbaka inflationen till målet när den väl fallit, i synnerhet om inflationsförväntningarna dessutom har sjunkit", sade Jansson. I Sveriges fall låg KPIF-inflationen systematiskt under målet i cirka sex års tid. För att bromsa och vända fallet har Riksbanken länge bedrivit en mycket expansiv politik. Uthålligheten har dock visat sig vara framgångsrik då inflationen idag ligger i linje med målet.

Stora räntehöjningar krävs för att dämpa finansiella obalanser

En fråga där Jansson sade sig ha reviderat sin uppfattning är hur mycket högre räntan måste hållas för att motverka en finansiell obalans. "Tidigare hyste jag ganska stor tilltro till att en centralbank har goda möjligheter att motverka finansiella obalanser genom att hålla styrräntan enbart något högre än annars. Idag är jag mer skeptisk till detta", resonerade han. "För att varaktigt bromsa skulduppbyggnaden hade vi sannolikt behövt hålla räntan betydligt högre än vi gjorde och förutom att svensk ekonomi då skulle ha utvecklas betydligt sämre skulle inflationen ha blivit ännu lägre än vad den blev."

"Som jag ser det är finansiella obalanser ofta resultatet av att de regler som styr det finansiella systemet inte är tillräckligt väl utformade eller kanske till och med av att hela "affärsmodellen" för den finansiella sektorn har grundläggande brister. Att viktiga marknader inte fungerar tillräckligt väl kan också ha stor betydelse. Att då kräva att en högre ränta ska lösa problemen tycker jag är märkligt", fortsatte Jansson.

Jansson avslutade med att konstatera att penningpolitiska ramverk naturligtvis inte varar för evigt men att det än så länge finns skäl att behålla den inflationsmålspolitik som vi har.

Jansson: Den penningpolitiska idédebatten – lärdomar från utvecklingen i Sverige

Vice riksbankschef Per Jansson sammanfattar sitt tal " Den penningpolitiska idédebatten – lärdomar från utvecklingen i Sverige"

Uppdaterad 2018-01-04