Ohlsson: Penningpolitikens fördelningseffekter
Hur inkomster och förmögenheter fördelas i samhället har stor betydelse för penningpolitikens möjligheter att påverka ekonomin i stort, samtidigt som den förda penningpolitiken påverkar inkomst- och förmögenhetsfördelningen. Detta var utgångspunkten när vice riksbankchef Henry Ohlsson talade på fredagen på LO-ekonomernas penningpolitiska seminarium.
Datum: 2017-04-07 09:00
Talare: Vice riksbankschef Henry Ohlsson
Plats: LO, Stockholm
Fördelningseffekter återigen aktuella
En huvudorsak till att penningpolitikens fördelningseffekter diskuteras nu är att Riksbanken, liksom andra centralbanker, under de senaste åren bland annat använt sig av statsobligationsköp vid sidan av stora räntesänkningar för att öka aktiviteten i ekonomin och få upp den låga inflationen till 2 procent. Det har gjort kopplingen mellan penningpolitiken och de stigande tillgångspriserna mer synlig.
Men Ohlsson konstaterar att penningpolitiken också påverkar hushållens inkomster och förmögenheter på andra mer indirekta - sannolikt mer betydelsefulla - sätt. På kort sikt bidrar en expansiv penningpolitik visserligen till stigande priser på aktier och andra tillgångar, men detta kompenseras av lägre arbetslöshet, högre sysselsättning och starkare tillväxt.
"Utan den expansiva penningpolitiken skulle tillväxten och sysselsättning ha varit lägre och arbetslösheten högre" menar Ohlsson. "Det skulle knappast ha gynnat någon, men särskilt inte hushållen med lägst inkomster."
Prisstabilitet skapar goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning
Ingen skulle heller ha gynnats av ett minskat förtroende för inflationsmålet. Hela tanken bakom målet är att stabila priser skapar goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning. Diskussionen om fördelningseffekterna av den expansiva penningpolitiken måste också ses i det ljuset, menar Ohlsson.