Skingsley: Centralbanken i en innovativ och snabbrörlig värld

”Riksbankens valutareserv är en del av Sveriges ekonomiska försvar. Men på regeringens bord ligger ett förslag som kan innebära att den halveras. Att låta detta ske i ett läge när både banksektorn växer och banksektorns beroende av utländsk valuta också växer är minst sagt ett vågspel.” Det sa Cecilia Skingsley i sitt tal på SEB under onsdagen. Det är en uppfattning som delas av både Internationella valutafonden och ECB som nyligen avrått Sverige från att sänka storleken på valutareserven under dagens nivå.

Datum: 2017-05-31 14:00

Talare: Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Plats: SEB Bankers’ Day, Stockholm

Det är därför vi behöver krav, regleringar och tillsyn som bidrar till att göra systemet robust. "Men Riksbanken behöver också en valutareserv som är tillräckligt stor för att täcka åtminstone de behov som kan uppstå på kort sikt i ett läge med finansiella oroligheter", påpekade Skingsley.

Bankerna borde stå för kostnaden för valutareserven

Den naturliga är att bankerna själva hanterar sina likviditetsrisker, det vill säga försäkrar sig själva genom att ha tillräckliga likviditetsreserver och stabil finansiering i utländsk valuta. På så sätt minskar risken att staten ska tvingas gripa in i händelse av kris.

Men även om bankerna skulle ha en god självförsäkring är det inte säkert att detta räcker i en krissituation, menade Skingsley. Särskilt i ett läge då det är bråttom och valutamarknaderna inte fungerar normalt kan valutareserven vara en viktig försäkring. Valutareserven gör det då möjligt för Riksbanken att snabbt bistå bankerna med likviditet i utländsk valuta om det skulle behövas. "Kostnaden för valutareserven borde med fördel kunna överföras på bankerna, som ju är de som primärt gynnas av den försäkring valutareserven innebär", sa Skingsley.

E-pengar som komplement till kontanter

Skingsley tog också upp konsekvenserna av att kontanthanteringen minskar kraftigt, mycket på grund av ny teknik som ger oss nya sätt att betala.

"Man kan säga att Riksbankens sedelmonopol håller på att blir överspelat på grund av en mängd snabba och enkla elektroniska betalningssätt som tillhandahålls av privata aktörer" sa Skingsley.

Om tryckpressen möjliggjorde papperssedlar på sin tid, så möjliggör vår tids teknik elektroniska betalningar. Det är därför rimligt att försöka ta reda på om Riksbanken kan ge ut pengar i digital form, e-pengar, som är garanterade av Riksbanken på samma sätt som sedlar och mynt, avslutade Skingsley.

Skingsley: Centralbanken i en innovativ och snabbrörlig värld

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley sammanfattar sitt tal "Centralbanken i en innovativ och snabbrörlig värld".

Uppdaterad 2018-01-04