Jansson: Penningpolitik i sämre tider – vilka möjligheter står till buds?

På kort sikt har Riksbanken, inom ramen för det nuvarande ramverket, ett antal verktyg att laborera med för att motverka nästa ekonomiska nedgång, konstaterar Jansson. Reporäntan kommer med stor sannolikhet att ha hunnit höjas åtminstone en del och kan förmodligen sänkas något lägre än -0,5 procent. Riksbanken kan också påverka förväntningarna på den framtida reporäntan och köpa flera olika typer av finansiella tillgångar.

Men i en värld där den neutrala räntan är låg, som idag, är det ofrånkomligt att centralbankernas styrräntor inte blir ett lika effektivt verktyg som tidigare. I ett läge när Riksbankens penningpolitiska utrymme inte är obegränsat är det viktigt att frågan om hur en lågkonjunktur ska motverkas kommer upp på den ekonomisk-politiska agendan, menar Jansson. I finanspolitiken finns idag stora reserver, men att använda dem är inte problemfritt.

Enligt Jansson kan det på längre sikt, om det låga ränteläget består, bli nödvändigt att modifiera det penningpolitiska ramverket med det inflationsmål på 2 procent som de flesta centralbanker idag har. "Av de olika förslagen som cirkulerar i den internationella diskussionen lutar jag för stunden åt att ett höjt inflationsmål i så fall skulle vara att föredra. Men det betyder inte att det är något jag tycker att vi ska genomföra mycket snart. Ett ganska stort problem är att det är svårt att göra en sådan förändring frikopplat från omvärlden. Men en god framförhållning är alltid bra och det är därför en poäng att börja fundera på tänkbara modifieringar redan idag", avslutar Jansson sitt tal.