af Jochnick: Försiktiga steg mot högre räntor

Anledningen till att vi nu långsamt börjar höja räntorna är att inflationen har legat nära målet en längre tid, att förtroendet för inflationsmålet stärkts och att den goda konjunkturen ser ut att hålla i sig – delvis tack vare Riksbankens expansiva penningpolitik. Detta talar för att inflationen kommer att förbli runt målet.

Riksbankens prognos visar att reporäntan kommer att stiga långsamt framöver. Vårt stora innehav av statsobligationer kan också förväntas minska på sikt om utvecklingen blir som vi tror, fortsatte af Jochnick. Vår tanke är att reporäntan och reporäntebanan ska återgå till att vara de huvudsakliga penningpolitiska verktygen. Köp av statsobligationer eller andra värdepapper fungerar då som ett komplement när styrräntan är i närheten av sin nedre gräns.

af Jochnick tog också upp den oro som finns runt hushållens höga skulder och frågan hur deras ekonomi och konsumtion påverkas när räntorna stiger. De relativt små räntehöjningarna som prognostiseras de kommande tre åren bör ge relativt små effekter på de disponibla inkomsterna för hushållen som helhet, menade af Jochnick. Hon framhöll dock att det bakom de totala siffrorna döljer sig mycket stora skillnader mellan olika grupper av hushåll och att de högt skuldsatta hushållen kommer att påverkas väsentligt av högre räntor. De högt skuldsatta hushållen utgör i ett bredare perspektiv en sårbarhet i svensk ekonomi eftersom de inte bara är känsliga för högre räntor utan också för andra typer av förändrade ekonomiska förutsättningar.

Avslutningsvis påpekade af Jochnick att det finns många faktorer i vår omvärld, kopplade till såväl konjunkturen som strukturella förändringar, som kan påverka utvecklingen i en oväntad riktning framöver. "Vi har alltså inte slagit på någon autopilot mot högre räntor utan är beredda att ompröva penningpolitiken om utvecklingen skulle kräva det", poängterade af Jochnick.