Ingves: Strukturella trendskiften behöver komma in bättre i den penningpolitiska analysen

Långsiktiga trender spelar en viktig roll för penningpolitiken. Av stor betydelse är den långsiktiga realräntan och den långsiktigt hållbara nivån på resursutnyttjandet. Den långsiktiga realräntan i omvärlden har sjunkit trendmässigt under en längre tid och det är en orsak till att räntorna i Sverige och många andra länder är ovanligt låga.

Perioden efter finanskrisen har på flera sätt varit speciell i Sverige, men också i andra delar av världen. Både inflationen och löneökningarna har blivit lägre än väntat samtidigt som resursutnyttjandet i genomsnitt varit i stort sett normalt och centralbankernas styrräntor låga. En vanlig förklaring till den låga och långsamma pris- och löneutvecklingen är globaliseringen och digitaliseringen. Men Ingves framhöll att flera trendmässiga förändringar på den svenska arbetsmarknaden efter finanskrisen också kan ha bidragit till de låga priserna och lönerna – att allt fler deltar i arbetskraften, att ersättningsgraderna sänkts i socialförsäkringssystemen och att arbetstagarnas förhandlingsstyrka tycks ha försvagats. Samtidigt framhöll Ingves att den svagare samvariationen mellan arbetslöshet och löner inte nödvändigtvis behöver betyda att penningpolitikens genomslag blivit mindre.

Avslutningsvis diskuterade Ingves penningpolitik under osäkerhet. Trendmässiga förändringar är ofta både svåra att upptäcka omedelbart och att bedöma. En konsekvens av detta är att centralbanker bör agera mer försiktigt och förlita sig mer på historiska samband, som är mer säkra. Denna försiktighetsprincip åberopas ofta av centralbankerna och kan vara ett skäl till att de ibland kan uppfattas som ”tröga” i sitt agerande.