Ingves: Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?

”Det senast decenniet har gett lärdomar och erfarenheter på många olika plan. Jag tänkte gå igenom tre aspekter på utvecklingen i Sverige sedan finanskrisen 2008, ge mina personliga reflektioner på dem och indikera vilka lärdomar jag menar finns att dra.” Det sa riksbankschef Stefan Ingves när han höll ett tal på en konferens arrangerad av Money Macro and Finance Research Group i London på tisdagen.

Datum: 2019-10-15 12:15

Talare: Riksbankschef Stefan Ingves

Plats: Money Macro and Finance Research Group (MMF), London

Den första aspekten som Ingves lyfte fram var att Riksbanken sannolikt är den enda centralbank som, åtminstone för ögonblicket, behövt överge strategin att ”luta sig mot vinden” – att använda penningpolitiken för att försöka motverka att finansiella obalanser byggs upp – eftersom förtroendet för inflationsmålet var på väg att urholkas. Den andra var att den politik Riksbanken behövt föra för att få inflationen tillbaka till målet har debatterats ovanligt livligt, trots att den bara syftat till att klara inflationsmålet, alltså utföra det uppdrag Riksbanken faktiskt har. Den tredje aspekten var att kontantanvändningen minskar snabbare i Sverige och idag är lägre än i något annat land.

”När det gäller den första aspekten menar jag för egen del att en politik som ’lutar sig mot vinden’ mycket väl kan vara motiverad under normala omständigheter. Men det är samtidigt en politik som i praktiken är svår att upprätthålla i lägen när förtroendet för inflationsmålet är hotat. I den meningen kan man säga att det är en politik för ’vackert väder’”, sade riksbankschefen.

”Beträffande den intensiva debatten om den expansiva politiken de senaste åren kan det vara bra med en ordning där man med jämna mellanrum ser över det penningpolitiska uppdraget och målformuleringen. Detta skulle skapa bättre förståelse och legitimitet för den penningpolitik som bedrivs och tydliggöra att Riksbanken utför sitt uppdrag. Jag tror också att det kan vara rätt väg att gå för att motverka de krafter som nu verkar finnas på många håll i världen att göra centralbankerna mindre självständiga”, menade Ingves.

”När det gäller den minskade kontantanvändningen och påverkan på penningpolitiken finns inte så många slutsatser att dra än så länge”, konstaterade Ingves. ”Vad man med säkerhet kan säga är att en e-krona skulle påverka förutsättningarna för penningpolitiken på ett ganska genomgripande sätt, nästan oavsett hur den är utformad. Att man även i många andra länder nu undersöker möjligheten att introducera e-pengar är klokt, eftersom en av lärdomarna man ändå kan dra från den svenska utvecklingen är att kontantanvändningen i samhället kan minska mycket snabbt”, avslutade Riksbankschefen.

Läs Stefan Ingves tal ”Svenska penningpolitiska erfarenheter efter den globala finanskrisen: Vilka lärdomar finns för andra länder?”.

Uppdaterad 2019-10-15