Ingves: Utfrågning i finansutskottet om penningpolitiken 2018

Riksbankschef Stefan Ingves inledde utfrågningen med att sammanfatta rapporten. Robert Bergqvist och Anna Seim lämnade synpunkter på Redogörelsen och utformningen av penningpolitiken. Därefter kommenterade förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick diskussionen innan utskottets ledamöter ställde frågor.

Ingves framhöll att måluppfyllelsen varit god de senaste åren. KPIF-inflationen var på 2 procent både 2017 och 2018. Samtidigt har konjunkturen varit stark och sysselsättningsgraden den högsta på över tjugo år. Under 2018 bidrog dock energipriserna relativt mycket till KPIF-inflationen och det fanns då frågetecken om styrkan i inflationstrycket under året. Men förutsättningarna var goda för att inflationen skulle vara kvar kring målet och i december höjde Riksbanken reporäntan för första gången sedan 2011, från −0,5 till −0,25 procent. 

Riksbanken har under ett antal år bedrivit en mycket expansiv penningpolitik för att säkra förtroendet för inflationsmålet. Den negativa reporäntan och köpen av svenska statsobligationer har haft effekt på andra räntor i ekonomin. Detta har bidragit till att både inflationen och inflationsförväntningarna – efter en negativ trend fram till 2014/2015 – stigit upp till 2 procent.

De prognoser som Riksbanken gjorde 2016–2017 fångade utvecklingen av KPIF-inflationen och konjunkturen i stort på ett förhållandevis bra sätt. Däremot har kronan blivit svagare än väntat och i debatten har penningpolitikens ansvar för kronans utveckling hamnat i fokus. Ingves noterade att det är viktigt att klargöra att utgångspunkten för penningpolitiken är att Sverige har ett inflationsmål, inte ett växelkursmål.