Ohlsson: Inflationsstatistiken svårtolkad under den ekonomiska krisen

För att stödja de finansiella marknaderna har Riksbanken under våren tagit beslut om en rad åtgärder som underlättat kreditförsörjningen och hållit marknadsräntorna nere. Bland annat har man köpt stats-, bostads- och kommunobligationer samt företagspapper, möjliggjort för bankerna att låna pengar för vidareutlåning till företag och lånat upp dollar för att kunna låna ut till banker i behov av utländsk valuta.

Den andra utmaningen för Riksbanken under våren har varit att inflationsstatistiken varit ovanligt svår att tolka. Dels har priserna för vissa varor och tjänster saknats för att dessa helt enkelt inte konsumeras, dels så överensstämmer inte svenskarnas faktiska konsumtion nu under pandemin med vikterna i konsumentprisindex. Svenska folket har helt enkelt köpt mer toalettpapper och färre utlandsresor än vad vikterna i konsumentprisindex säger.

Till sist så har det i dessa tider varit svårt att göra penningpolitiska prognoser. Under ekonomiska kriser är historien och de samband som går att finna där inte till mycket hjälp för att säga något om framtiden. Det var också anledningen till att Riksbanken i sin penningpolitiska rapport i april inte presenterade någon prognos utan i stället två tänkbara scenarier för utvecklingen.

Penningpolitiken har alltså fått vara mycket här och nu, menar Henry Ohlsson. ”När vi åter kan tolka inflationsstatistiken och när vi åter kan använda historien för att säga något om framtiden kan penningpolitiken också bli mer framåtblickande än vad den har varit de senaste månaderna”, avslutar han sitt tal.