Skingsley: Vägen från finanskrisen och framåt – Den penningpolitiska utvecklingen

Inflationsmålet har - i kombination med en rad andra reformer under 1990-talet, såsom budgetramverket - bidragit till en gynnsam ekonomisk utveckling i Sverige; låg inflation, hög BNP-tillväxt, stabila reallöneökningar, bytesbalansöverskott och låg statskuld. Och inflationsmål är alltjämt den dominerande regimen bland i stort sett alla centralbanker i länder med rörlig växelkurs. Det konstaterade förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley när hon under tisdagen talade om de senaste decenniernas ekonomiska utveckling i Sverige på seminariet Öhman Perspektiv i Stockholm.

Datum: 2020-01-28 17:15

Talare: Förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Plats: Öhman, Berns, Berzelii park, Stockholm

Förutsättningarna för penningpolitiken förändrades dock i och med den globala finanskrisen 2008 och den efterföljande skuldkrisen i euroområdet 2010-2012, vilka satte spår i form av kraftigt fallande BNP-tillväxt och en lägre produktivitetsutveckling både i omvärlden och i Sverige. Därtill har de globala räntorna sjunkit till exceptionellt låga nivåer sedan 1980-talet, bland annat till följd av en åldrande befolkning och ett ökat sparande.

”Det låga ränteläget har gjort det mer utmanande för centralbankerna att bedriva penningpolitik”, poängterar Skingsley. För att kunna bidra med tillräcklig stimulans för att upprätthålla en låg och stabil inflation har Riksbanken och många andra centralbanker de senaste åren sänkt sina styrräntor till historiskt låga nivåer men också kompletterat med omfattande köp av statsobligationer. ”Vår penningpolitik har bidragit till den starka konjunktur vi haft i Sverige och till att inflationen legat vid vårt inflationsmål de senaste åren”.

”Riksbanken saknar inte möjligheter att motverka framtida lågkonjunkturer, men det låga ränteläget gör det svårare. Det är därför viktigt att Riksbanken fortsätter ha tillgång till en komplett verktygslåda. Men att penningpolitiken kan bli mer expansiv om det skulle behövas, behöver inte betyda att det är den bästa medicinen. Många av de problem som världsekonomin brottas med idag är i hög grad strukturella och andra politikområden är sannolikt mer effektiva, även om penningpolitiken också i viss mån kan bidra”, menade Skingsley.

Skingsley kommenterade även Riksbankens senaste räntebeslut i december. ”Med en god inflationsmålsuppfyllelse sedan 2017 såg jag övertygande skäl för att höja styrräntan till noll procent”. Riksbankens prognos är att styrräntan ligger still de kommande åren. ”Vi är i ett vänta-och- se- läge, menade Skingsley. ”Sedan det penningpolitiska mötet i december ser utvecklingen i världen huvudsakligen ut att fortsätta stabiliseras, även om osäkerheten fortsatt är stor”.

Uppdaterad 2020-01-28