Ingves: Flexibilitet avgörande för Riksbanken i en tid av förändringar

Förändringar skapar nya utmaningar

Under de senaste 10–20 åren har den tekniska utvecklingen, globaliseringen och olika reformer förändrat den finansiella miljön. Den finansiella sektorn har blivit en allt viktigare del av ekonomin. Vi har fått nya aktörer, nya tjänster och nya finansiella innovationer. ”Förändringarna är i grunden positiva och bidrar till en gynnsam ekonomisk utveckling. Men de medför också nya risker och utmaningar för samhället,” påpekade Ingves.

E-kronor – nya kontanter?

Ingves gav flera exempel på förändringar som påverkar Riksbankens verksamhet. För det första så betalar vi svenskar inte längre på samma sätt. De elektroniska betalningarna håller på att slå ut kontanterna. ”För att allmänheten ska ha tillgång till centralbankspengar även i framtiden utreder vi på Riksbanken möjligheten att införa en e-krona som i så fall skulle existera parallellt med fysiska kontanter”, förklarade Ingves.

Det finansiella systemet har blivit mer integrerat och riskfyllt

För det andra så innebär integrationen av de internationella finansmarknaderna att den nationella finansmarknadspolitiken har fått mindre svängrum och svårare att upprätthålla finansiell stabilitet. ”Det här gör att det behövs mer samarbete på övernationell nivå. Jag anser därför att Sverige, som har stora gränsöverskridande banker, bör överväga ett medlemskap i bankunionen,” sa Ingves.

Penningpolitiken måste vara flexibel

För det tredje så behöver de penningpolitiska instrumenten vara ändamålsenliga och flexibla för att Riksbanken ska kunna utföra sina uppgifter och hantera de utmaningar som förändringarna i det finansiella systemet medför. Det betyder att stora obligationsköp förmodligen kommer att spela en större roll än tidigare när vi vill påverka räntorna och bidra till finansiell stabilitet.

Regeringens förslag till ny riksbankslag är problematisk

Regeringen har dock i sitt förslag till ny riksbankslag inskränkt Riksbankens möjligheter att använda sina instrument på ett flexibelt sätt. Det som framför allt är problematiskt är den konstlade uppdelningen mellan Riksbankens kärnuppgifter: prisstabilitet och att värna det finansiella systemet. Uppdelningen innebär att Riksbanken inte kan agera lika snabbt och kraftfullt i nästa kris som vi kunnat göra under pandemin. Den nya lagen kräver nämligen att vi först bestämmer vad som är det huvudsakliga syftet med varje åtgärd och villkor och procedurer skiljer sig åt beroende på syftet.

Ett annat problem med lagförslaget som Ingves nämnde är att den nya lagstiftningen inte överensstämmer med EU-rätten och att det inte framgår hur Riksbanken ska hantera frågor där nationell lagstiftning står i konflikt med EU-rätten.

”Regeringens förslag kommer alltså att göra det svårare för Riksbanken att i framtiden snabbt, flexibelt och effektivt sätta in åtgärder när det behövs - och därmed ökar riskerna för svensk ekonomi. Enligt min mening är detta fel väg att gå om politiker och medborgare fortfarande vill ha en självständig centralbank som med kraft kan agera för att stabilisera ekonomin med hela sin balansräkning”, avslutade Stefan Ingves.