Jansson: Är det dags för en mer aktiv finanspolitik?
Hur ska rollfördelningen mellan penningpolitiken och finanspolitiken se ut när det gäller att skapa en så gynnsam makroekonomisk utveckling som möjligt i Sverige? Den frågan diskuterade vice riksbankschef Per Jansson när han idag talade på Riksbanken. Under ganska lång tid har synen varit att penningpolitiken ska vara den mest aktiva parten, både för att hålla inflationen låg och stabil och ekonomin i balans. Men det är kanske dags att finanspolitiken börjar spela en större roll?
Datum: 2021-12-08 08:00
Talare: Vice riksbankschef Per Jansson
Plats: Riksbanken
Penningpolitiken och finanspolitiken är beroende av varandra
Att ”hålla statsfinanserna i god ordning” har ofta likställts med att ”se till så att skulden inte ökar”. När statsskulden krymper ses det alltid som något positivt och inte som något som skapar utrymme för en mer expansiv finanspolitik.
Den makroekonomiska miljön har dessutom förändrats ganska mycket de senaste decennierna. Den viktigaste förändringen är att den globala reala jämviktsräntan har fallit och idag är historiskt låg. Det har gjort att många centralbankers styrräntor nu är på eller nära sin nedre gräns.
”Penningpolitiken och finanspolitiken är nog generellt sett mer beroende av varandra än vi hittills har trott och detta beroende har dessutom blivit ännu tydligare idag”, sade Jansson.
Med en mer aktiv finanspolitik skulle det bli lättare att hålla inflationen på en nivå som gör att penningpolitiken har utrymme att motverka lågkonjunkturer och hög arbetslöshet även i framtiden.
Bra tillfälle att göra viktiga offentliga investeringar
Men det finns också andra skäl än inflationsutvecklingen till att finanspolitiken kan behöva spela en mer aktiv roll framöver.
”Om offentliga satsningar, som kanske förr eller senare ändå behöver göras, kan finansieras till en historiskt låg kostnad så framstår det som ett bra tillfälle att genomföra dem. Och behoven på det här området är som bekant stora”, resonerade Jansson.
Sverige har goda förutsättningar
Förutsättningarna för att låta finanspolitiken spela en mer aktiv roll skiljer sig åt mellan olika länder. Men de är särskilt goda i Sveriges fall, inte minst eftersom den offentliga skulden är låg i ett internationellt perspektiv.
”En tanke skulle kunna vara att finanspolitiska beslutsfattare aviserar att de kommer att låta politiken vara expansiv under en viss tid enligt en på förhand angiven bana eller tills ett visst mål är uppnått. Finanspolitiska rådet skulle sedan kunna få uppgiften att under den tiden utvärdera politiken och dess effekter”, menade Jansson.
”Visserligen krävs mycket ytterligare arbete innan de här tankarna och idéerna kan omsättas i praktiken. Men inga problem går att lösa genom att vi blundar för dem i stället för att ta tag i dem. Det underlättar om vi kan ha en öppen, prövande diskussion där det övergripande målet är att få svensk ekonomi att fungera så bra det bara går”, avslutade Jansson.