Ohlsson: Svenskarna har en glömd förmögenhet
När tillgångspriserna stiger blir förmögenhetsfördelningen ojämnare eftersom tillgångarna inte är jämnt fördelade bland hushållen. Men det finns en glömd förmögenhet i Sverige som mildrar dessa effekter – i de kollektiva pensionsfonderna. Det sa vice riksbankschef Henry Ohlsson när han idag talade vid LO:s webbinarium om penningpolitikens fördelningseffekter.
Datum: 2021-04-12 15:00
Talare: Vice riksbankschef Henry Ohlsson
Plats: LO, digitalt
Expansiv penningpolitik får effekter på inkomsterna
Riksbanken har under flera år bedrivit en expansiv penningpolitik för att få inflationen att närma sig målet.
Expansiv penningpolitik leder till flera olika effekter. Den får tillgångspriserna att stiga och de som äger tillgångar blir alltså mer förmögna. Eftersom förmögenheten är ojämnt fördelad bland hushållen och blir också inkomsterna som förmögenheter ger, kapitalinkomsterna, ojämnt fördelade.
Men samtidigt minskar arbetslösheten när penningpolitiken är expansiv. Det gör att arbetsinkomsterna blir jämnare än vad de annars skulle ha varit. ”Effekterna på kapitalinkomster och arbetsinkomster motverkar alltså varandra och det blir därför svårt att säga vilken effekt den expansiva politiken har på fördelningen av inkomster totalt sett”, påpekade Ohlsson.
Kollektiva pensionsfonder gör förmögenheterna jämnare fördelade
Men detta hindrar inte att förmögenhetsfördelningen blir ojämnare när tillgångspriserna stiger. I Sverige mildras dock den effekten av det faktum att en jämförelsevis stor andel av förmögenheten finns i kollektiva pensionsfonder. Detta gör att fler får del av förmögenhetsökningar än om dessa fonder inte hade funnits. I många andra länder saknas sådana fonder. Denna glömda förmögenhet är med andra ord en aspekt att ta med i diskussionen om fördelningseffekterna av expansiv penningpolitik, avslutade Henry Ohlsson.