Breman: Från 500 till -0,5 procent ränta – och sedan?

1990-talskrisen förändrade Sverige i grunden. Den ledde till en ”totalrenovering” av svensk ekonomi och en rad reformer som vi lever med än idag: inflationsmålet, det finanspolitiska ramverket och Industriavtalet. Reformer som tjänat Sverige väl; ekonomin har fungerat bättre och välståndet har ökat. Vi har dessutom varit bättre rustade när globala kriser satt ekonomin på prov. Idag testas det ekonomisk-politiska ramverket på allvar, inte minst inflationsmålet.

Svår uppgift men bättre förutsättningar

”Inflationen är för hög. Den är smärtsamt hög för hushåll och företag som oroar sig över både prisökningar och räntehöjningar.” Breman betonade att styrräntan kommer att behöva höjas ytterligare den närmaste tiden. Räntebanan från juni indikerade att räntan höjs till nära två procent i början av 2023. Målbilden är alltjämt att strama åt utan att svensk ekonomi behöver gå in i en recession. Men det viktigt att ha beredskap för att åtstramningen kan bli kännbar för många hushåll och företag, sa Breman. ”Vi kan inte tillåta att inflationen biter sig fast på höga nivåer och genom att höja räntan nu bidrar vi till att inflationen kommer ner igen. Det är vårt uppdrag från riksdagen, att hålla en låg och stabil inflation, som ger en bättre ekonomisk utveckling för alla.”

”Jag är trygg med att vi på Riksbanken kommer att göra det som krävs för att nå inflationsmålet. Tack vare reformerna på 1990-talet är det lättare än det var för trettio år sedan att hantera hög inflation. Idag har vi ett bättre mandat och ett grundlagsskyddat oberoende som ger handlingsfrihet att agera kraftfull för att nå målet. Inflationsförväntningarna är också bättre förankrade nu än de var då, vi har goda offentliga finanser och en bättre fungerande lönebildning. Detta får dock inte leda till att vi underskattar de utmaningar som vi står inför”, menade Breman.

Hur bygger vi långsiktig motståndskraft?

Svensk och global ekonomi ser idag annorlunda ut än den gjorde i början av 1990-talet. I Sverige har nya sårbarheter byggts upp: hög skuldsättning hos hushåll och företag och brist på investeringar i bland annat försvar, infrastruktur, bostäder och klimatomställning.

”Idag vill jag bjuda in till en diskussion om det ekonomisk-politiska ramverket. Går det att komplettera eller modernisera ramverket för att minska kända sårbarheter och samtidigt möjliggöra investeringar som stärker tillväxt och välstånd?” frågade sig Breman. ”Riksbanken kommer att agera för att inflationen ska komma tillbaka till målet. Men penningpolitiken påverkas av hur det finanspolitiska ramverket och arbetsmarknaden fungerar. Vi behöver därför underlätta för en diskussion om det ekonomisk-politiska ramverket och de långsiktiga förutsättningarna för svensk ekonomi de kommande 30 åren. Jag hoppas att vår diskussion idag kan vara en startpunkt”, avslutade Breman.