Jansson: Samspel gynnar den ekonomiska utvecklingen

”För drygt ett år sedan, när vi hade haft en lång period med låg inflation, talades det en del om rollfördelningen i makropolitiken och att finanspolitiken borde spela en mer aktiv roll. Men ett samspel mellan olika aktörer i ekonomin är lika viktigt när inflationen är för hög.” Det sa vice riksbankschef Per Jansson när han idag talade vid ett frukostseminarium arrangerat av Swedbank.

2022-12-09

Per Jansson intervjuas om sitt tal (1:21)

Per Jansson intervjuas

Datum: 2022-12-09 08:30

Talare: Vice riksbankschef Per Jansson

Plats: Swedbank

Från låg till hög inflation

”Mycket har ändrats på ett år. Inflationen har stigit kraftigt världen över och centralbankerna har höjt styrräntorna snabbt och ganska mycket. Så sent som i början av det här året räknade svenska prognosmakare med att uppgången i inflationen bara skulle bli kortvarig och att Riksbankens räntehöjningar inte skulle behöva bli mer än marginella”, konstaterade Jansson.

Idag är inflationen i Sverige 9,3 procent, alltså högre än någon gång under hela den period vi har haft ett inflationsmål. Den är ungefär lika hög som under 1970- och 1980-talen, då den genomsnittliga årliga inflationen låg över 8 procent.

Det är inte den enda likheten med den perioden. Under 1970-talet startade perioden med hög inflation med att energipriserna ökade kraftigt på grund av politiska oroligheter och produktionsstörningar i Mellanöstern, ungefär på samma sätt som energi- och råvarupriser idag har stigit i spåren av pandemin och kriget i Ukraina. Och precis som då har inflationen även idag spritt sig bredare i ekonomin.

Vi klarar utmaningarna

”Vår utmaning idag är att förhindra att 1970- och 1980-talens inflationsutveckling körs i repris genom att dagens höga inflation biter sig fast i förväntningarna hos ekonomins aktörer. Ett skäl till att så blev fallet då var att den ekonomiska politiken inte kunde motverka utvecklingen tillräckligt väl. Men eftersom mycket ser annorlunda ut idag är förutsättningarna att klara den utmaningen goda”, fortsatte Jansson.

För det första har de svenska ekonomisk-politiska ramverken förändrats. Penningpolitikens uppgift är inte längre att försvara en fast växelkurs utan att hålla inflationen låg och stabil. Det finns också ett starkt politiskt stöd för inflationsmålet, som i sin tur baseras på övertygelsen om att ekonomin fungerar bättre med en viss, låg och stabil inflation.

För det andra fungerar svensk lönebildning på ett helt annat sätt idag. Genom att industrin sätter ”märket” i löneförhandlingarna och därmed styr hur lönekostnaderna utvecklas i hela ekonomin får vi en broms i systemet som minskar risken för pris-lönespiraler.

För det tredje har centralbankerna denna gång agerat både förhållandevis tidigt och unisont och det borde innebära att möjligheterna att dämpa den globala inflationen är goda.

Samspel viktigt även när inflationen är hög

Det är ingen tvekan om att Riksbanken har de verktyg som krävs för att få inflationen tillbaka till målet. När det gäller möjligheterna att höja styrräntan finns ju ingen gräns uppåt på samma sätt som det finns en nedåt. Svårigheterna att återföra inflationen till målet handlar mer om hur snabbt det rimligen kan ske. ”Aktörerna i ekonomin behöver samspela oavsett om inflationen är för låg eller för hög. Ju bättre samspel, desto smidigare kommer nedväxlingen av inflationen att gå”, avslutade Jansson.

Uppdaterad 2022-12-09