Ohlsson: Krig leder ofta till inflation

I ett tal vid Uppsala universitet konstaterade vice riksbankschef Henry Ohlsson att inflationen under 1900-talet har tenderat att stiga i samband med krig. Detta gäller både i länder som är direkt inblandade i krig och i de som inte är det.

Datum: 2022-05-17 13:15

Talare: Vice riksbankschef Henry Ohlsson

Plats: Uppsala universitet - Ekonomisk-historiska institutionen

”När det inträffar stora och ovanliga händelser som kriget i Ukraina finns det ingen ’manual’ för hur man som ekonomisk-politisk beslutsfattare bör agera. Alla krig är olika – när det gäller hur omfattande och långvariga de är, var de utspelas och hur de påverkar omvärlden.”

Så inledde Henry Ohlsson sitt tal vid Uppsala universitet där han gav en översiktlig genomgång av vad forskningslitteraturen har att säga om sambandet mellan krig och inflation. Han blickade också tillbaka på tidigare episoder då krig varit förknippade med stigande inflation i Sverige.

Han lyfte fram fyra episoder: första världskriget, andra världskriget och Koreakriget samt, med start i mitten av 70-talet, en mer långvarig episod av krig i Mellanöstern. Det tre första krigen präglades av en mer kortvarig inflation medan inflationen blev mer varaktigt hög under den sistnämnda perioden, till stor del därför att den ekonomiska politiken blev alltför expansiv.

Henry Ohlsson menade att Sverige idag har bättre förutsättningar att klara av den balansgång som stigande inflation innebär för penningpolitiken jämfört med när inflationen började stiga under 70-talet. Han lyfte fram tre faktorer för detta: inflationsmålet, lönebildningsmodellen och att det idag finns ett mer robust finanspolitiskt ramverk på plats.

Vad kan vi då lära av historien för det läge vi befinner oss i nu? frågade sig Ohlsson. Under flera av episoderna med hög inflation i samband med krig har effekterna av penningpolitiken varit starkt beroende av företagens och hushållens förväntningar om den kommande ekonomiska utvecklingen.

”De prisökningar vi har sett de senaste månaderna är inget penningpolitiken kan göra något åt. Men den höga inflationen riskerar att dra igång en spiral av prishöjningar, löneglidning, prishöjningar, löneglidning och så vidare. Det är centralt att mota sådana tendenser i tid. Det var därför dags att ändra penningpolitikens inriktning och börja höja reporäntan” avslutade Ohlsson.

Uppdaterad 2022-05-17