Breman: Hushåll drabbas olika när inflationen är hög – men alla påverkas negativt och därför måste den ner
”När inflationen är hög, som idag, drabbas alla negativt. Samtidigt blir skillnaderna stora mellan de kostnadsökningar som olika hushåll möter. För vissa hushåll är inflationen betydligt högre än den genomsnittliga inflationen i Sverige. Det är av yttersta vikt att inflationen fortsätter att falla. Då kan reallönerna stiga och välståndet öka för hushållen i Sverige.” Det sa förste vice riksbankschef Anna Breman när hon medverkade i en panel på temat ”Aggregate and distributional effects of high and volatile inflation”, anordnad av den Europeiska centralbanken.
Datum: 2023-08-30 12:45
Talare: Förste vice riksbankschef Anna Breman
Plats: Annual Congress of the European Economic Association
Anna Breman, förste vice riksbankschef.
I sitt anförande fokuserade Breman på tre aspekter: skillnaden i inflationstakt mellan olika hushåll, skillnaden mellan hur centralbanker och hushåll ser på inflationen samt skillnaden i inflationsförväntningar.
”Alla dessa skillnader tenderar att öka när inflationen är hög”, framhöll Breman, som även visade uppskattningar av inflationstakten för olika typhushåll i Sverige.
”Vi ser att den höga inflationen har ökat skillnaden mellan inflationen för olika hushåll. Det finns också skillnader inom de olika grupperna. Hushåll med små ekonomiska resurser har påverkats mer negativt. Det beror bland annat på att deras möjlighet att byta ut dyra varor mot billigare är mindre”, sa Breman.
Energi- och livsmedelspriser påverkar hushållens upplevelse av inflationen
Breman framhöll också att hushållens upplevelse av inflationen kan skilja sig från hur den mäts. Under den senaste tiden har priserna på energi och livsmedel stigit mycket kraftigt. ”Det är varor som hushållen måste köpa och som därför påverkar deras upplevelse av inflationen”, sa Breman.
Centralbanker tenderar i stället att fokusera på underliggande inflationsmått, där sådana priser ofta rensas bort.
”Det är viktigt att vi förklarar hur inflationen mäts och visar olika mått på inflationen för att behålla ett högt förtroende för penningpolitiken”, framhöll Breman.
När det gäller inflationsförväntningarna konstaterade Breman att de kan skifta såväl mellan olika aktörer i ekonomin såväl som mellan olika tidshorisonter. ”Den övergripande bilden är att förväntningar på långa tidshorisonter har varit stabila under perioden med hög inflation, vilket är ett tecken på förtroende för penningpolitiken och inflationsmålet”, sa Breman.
Hon avslutade med att ge några exempel på områden där mer forskning skulle kunna behövas:
- Analys av hur skillnader mellan hushåll i deras upplevda inflation påverkar inflationsförväntningarna.
- Penningpolitisk analys med flera typer av hushåll och insikter från beteendeekonomi.
- Effekter på trovärdigheten av skillnaden mellan hushållens upplevda inflation och centralbankens kommunikation om den.
”Vi jobbar ständigt med att förbättra vår analys av inflationen och kommunikation om penningpolitiken. Ekonomisk forskning har en viktig roll att spela när det gäller att öka vår kunskap på de här områdena”, avslutade Breman.