Breman: Inflationen behöver bli låg och stabil igen
Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag. Det skulle dock bli än mer kännbart för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer. Som vi sa i november kan styrräntan därför behöva höjas ytterligare. Det sa förste vice riksbankschef Anna Breman när hon idag talade om det ekonomiska läget och Riksbankens penningpolitik hos Handelskammaren Mälardalen i Västerås.
Datum: 2023-01-20 12:00
Talare: Förste vice riksbankschef Anna Breman
Plats: Handelskammaren Mälardalen, Västerås
Hög inflation har krävt stora räntehöjningar
2022 blev ännu ett år präglat av dramatiska skeenden, sa Breman. Obalanserna mellan utbud och efterfrågan under pandemin, hög ekonomisk efterfrågan och därtill Rysslands invasion av Ukraina och problemen på den europeiska energimarknaden gjorde att inflationen steg mycket snabbt under året. Detta ledde till stora räntehöjningar både här och i omvärlden. I Sverige höjde Riksbanken styrräntan från noll till 2,5 procent.
Inflationen har fortsatt att stiga under vintern
Hög inflation och högre räntor kyler av svensk ekonomi och hushållen har minskat sin konsumtion. ”BNP-tillväxten och arbetsmarknadsläget verkar dock än så länge ha varit lite starkare än vad vi väntade oss i prognosen i november. Inflationen har fortsatt att stiga och KPIF-inflationen har blivit högre än förväntat, mycket på grund av elpriserna.”
”Bortsett från energipriserna har inflationen varit mer i linje med Riksbankens prognos, men den är fortfarande alldeles för hög. Därtill har kronan försvagats, vilket inte hjälper till när inflationen är så här hög”, underströk Breman. ”Samtidigt finns det tecken på att det globala pristrycket har dämpats och vad gäller elpriserna visar terminspriser att de kan komma att stiga mindre än vi befarat när vi gjorde prognosen i november, men osäkerheten här är mycket stor”, sa Breman.
Räntan kan behöva höjas ytterligare
”Det tar tid för penningpolitiken att få full effekt. Förra årets räntehöjningar kommer därför att göra tydligt avtryck på inflationssiffrorna först i år. Men inflationen är alldeles för hög och som vi sa i våra prognoser i november kan styrräntan behöva höjas ytterligare för att se till så att vi kommer tillbaka till en miljö där inflationen är låg och stabil”, sa Breman. ”Jag har tidigare betonat att den penningpolitiska åtstramningen handlar om att anpassa nivån på styrräntan, räntebanan och hur snabbt innehavet av värdepapper minskar. Men exakt hur penningpolitiken kommer att utformas den närmaste tiden får vi återkomma till den 9 februari när Riksbankens nästa penningpolitiska beslut publiceras”, avslutade Breman.