Anna Breman: Inflationen sjunker men risker kvarstår

”Räntehöjningarna bidrar till att inflationen sjunker. Efterfrågan har dämpats och framåtblickande indikatorer tyder på att inflationen kommer att fortsätta sjunka. Men det är viktigt att betona att detta inte sker av sig själv. För att inflationen ska fortsätta att falla och sedan vara kvar på en låg och stabil nivå nära målet behöver penningpolitiken vara fortsatt åtstramande.”

Att efterfrågan nu sjunkit har i sin tur lett till att företagen inte längre planerar att höja priserna lika mycket som tidigare. ”Det blir helt enkelt svårare att höja priserna när efterfrågan i ekonomin inte längre är lika hög. Vi vet att företagens prissättning påverkas av flera faktorer, som balans mellan utbud och efterfrågan, kostnader för att ändra priser och konkurrens. Och hur ofta företag ändrar sina priser skiljer sig naturligtvis åt mellan företagen, men även över tid. Generellt sett är priser ganska trögrörliga, men med mikrodata kan vi se att företagens prissättningsbeteende har ändrats de senaste åren.”

Vi behöver vara öppna för att prissättningsmönstret kan ha ändrats

Ett av Riksbankens forskningsprojekt analyserar närmare fem miljoner prisobservationer från 2001 till och med september 2022. Det blir tydligt att enskilda priser normalt sett är trögrörliga, de ändras sällan. Men de senaste åren, när företagen haft ovanligt stora kostnadsökningar och drabbats av utbudsstörningar samtidigt som efterfrågan varit stark, har man generellt sett höjt priserna betydligt oftare. Det verkar finnas ett starkt samband mellan hur ofta priserna ändras och inflationstakten. Det är prisförändringarnas frekvens som är den viktigaste drivkraften för förändringar i inflationen över tid, inte storleken på prisförändringarna. Det är ett mönster i svenska data som stämmer överens med forskning från andra länder.”

Sambandet mellan producentpriser och konsumentpriser, mellan energipriser och konsumentpriser och mellan växelkurs och inflation har heller inte följt historiska mönster de senaste åren. ”För att förstå inflationsdynamiken framöver behöver vi vara öppna för att prissättningsmönstret kan ha ändrats, och att företagen kan komma att justera priserna oftare även framöver, bland annat för att ny teknologi för det lättare och billigare att justera priser oftare. Om vi kan få ännu bättre tillgång till mikrodata, kan det ge oss tidiga indikationer på när inflationen är på väg att stiga eller falla”, fortsatte Breman. Riksbanken jobbar aktivt med att få tillgång till mer uppdaterade mikrodata för att kunna fördjupa vår analys.

Även bankernas prissättning verkar ha avvikit från det normala mönstret. Bankerna var snabba med att höja bolåneräntorna men inte lika snabba att höja sparräntorna. Högre sparräntor är en del av den penningpolitiska transmissionen, det vill säga hur förändringar i styrränta påverkar hushåll och företag via förändringar i marknadsräntor. Högre styrränta ska ge högre ränta på sparkonton och det brukar bidrar till att hushållen sparar mer och konsumerar mindre, vilket dämpar efterfrågan och leder till lägre inflation. ”Nu påverkas hushåll och företag av högre räntor på lån, men det tog längre tid innan hushållen också fick högre räntor på sina sparkonton, vilket försämrade transmissionen av penningpolitiken. En förklaring till detta kan vara dålig konkurrens som gör att bankerna inte behöver konkurrera med prissättning på sparkonton”, sa Breman.  

”Inför vårt nästa penningpolitiska möte kommer vi få nya data på hur konjunktur, arbetsmarknad och inflation utvecklas. Vi ser en tydlig inbromsning i svensk ekonomi. Samtidigt är signalerna från företagen blandade när det gäller prisutvecklingen. I Konjunkturinstitutets barometer ligger prisplanerna fortfarande på förhöja nivåer medan Riksbankens företagsundersökning talar för betydligt lägre pristryck framöver. Sammantaget ser vi goda förutsättningar för att inflationen ska fortsätta att falla, men vi ska inte underskatta riskerna för bakslag”, avslutade Breman.