Erik Thedéen: Min syn på penningpolitiken

Thedéen inledde sitt tal med att kommentera den senaste tidens bankoro som uppstått efter det att ett par amerikanska nischbanker nyligen fick problem med sin likviditet och kollapsade, vilket följdes av problem i den schweiziska banken Credit Suisse.

– Även om läget har blivit lite lugnare finns det en underliggande oro för att problemen ska sprida sig till andra banker och vidare i det finansiella systemet. Jag tycker man ska ha en sansad men också ödmjuk inställning till den risken. Just nu verkar sannolikheten för en internationell finanskris vara liten, liksom spridningseffekter till Sverige. Det är stor skillnad på de banker som har drabbats och de svenska bankerna som har hög lönsamhet, god likviditet och relativt stora kapitalbuffertar. Men det finansiella systemet är starkt sammankopplat på global nivå och det finns all anledning att vara vaksam.

Han fortsatte med att konstatera att de inflationssiffror han nu möter som nytillträdd riksbankschef är desamma som de var när han som nyutexaminerad fick jobb på Riksbanken 1990. Bakgrunden till den höga inflationen nu och då skiljer sig dock åt och förutsättningarna att komma tillrätta med situationen är, enligt Thedéen, betydligt bättre idag.

– En viktig orsak till detta är reformerna av lönebildningen och de ekonomisk-politiska ramverken som Sverige genomförde i mitten på 1990-talet. Inflationsmålet och övergången till en oberoende centralbank med ett starkt mandat att upprätthålla det målet var en del i detta. Inflationsmålet och en penningpolitik som självständigt styr mot det målet är sedan dess en grundbult i den ekonomiska politiken i Sverige. Det speglas också i den nya riksbankslagen som alltså gäller från årsskiftet.

Thedéen lyfte sedan faran med att inflationen fastnar på en hög nivå och menade att ju längre tid inflationen ligger över målet, desto större är risken att hushåll och företag blir mer benägna att fokusera på vad inflationen har varit och ställer in sina förväntningar därefter. Det blir då svårare att planera och fatta ekonomiska beslut och det leder till att ekonomin fungerar sämre i stort. En låg inflation skapar istället förutsättningar för en miljö där inflationen inte blir en faktor som folk oroar sig för eller tänker på vid ekonomiska beslut till vardags.

– Inflationen behöver vända ner på ett tydligt sätt i år. Vår bedömning i februari var att det behövs högre räntor för att inflationen ska stabiliseras vid målet inom rimlig tid. Samtidigt medför detta en kostnad för många hushåll.

Han poängterade samtidigt att långvarigt hög inflation är betydligt mer kostsamt för hushållen och för ett genomsnittligt hushåll har prisökningar gröpt ur plånboken mer än räntehöjningarna. KPIF-inflationen exklusive energi i februari var betydligt över Riksbankens senaste bedömning och det är inte någon tvekan om att penningpolitiken därför fortsatt måste vara stram.

– Men oron kopplade till problemen i de internationella bankerna kan också ha en avkylande effekt på ekonomin, till exempel om räntor gentemot företag börjar stiga, villkor för lån skärps, tillgångspriser sjunker och kreditvolymer minskar. Innan vårt nästa beslut i slutet av april kommer vi ha fått mer information om den ekonomiska utvecklingen, inklusive ett nytt utfall för inflationen. Vi kommer som alltid väga ihop all information och göra en ny samlad bedömning inför nästa beslut. Inflationsmålet är Riksbankens överordnade mål och vi kommer att göra det som krävs för att inflationen ska bli låg och stabil igen, avslutade Thedéen.