Erik Thedèen: Utfrågning i finansutskottet om Riksbankens verksamhet och penningpolitiken

Riksbankschef Erik Thedéen inledde utfrågningen med att sammanfatta året som gått och konstaterade att mycket hänt på Riksbanken och i omvärlden som har haft betydelse för verksamheten:

”Förra året såg vi inflationen börja stiga kraftigt och räntor har höjts i snabb takt. Att höja styrräntan var nödvändigt för att värna inflationsmålet, men stigande räntor fick samtidigt marknadsvärdet att sjunka på Riksbankens innehav av värdepapper. Denna orealiserade värdeminskning har i sin tur påverkat Riksbankens resultat negativt och precis som många andra centralbanker runt om i världen kommer vi att redovisa en betydande förlust för 2022. Det påverkar dock inte Riksbankens förmåga att utföra sina uppdrag. Men på sikt behöver Riksbankens kapital öka för att säkerställa bankens finansiella oberoende. Vi har också fått en ny riksbankslag och en ny ledning på plats.”.

Thedéen konstaterade också att den digitala utvecklingen på betalningsmarknaden går i snabb takt. Samtidigt såg Riksbanken en tillfällig ökning av efterfrågan på kontanter efter Rysslands invasion av Ukraina.

”Det är uppenbart att efterfrågan på kontanter ökar i kristider, men det är viktigt att komma ihåg att om det ska det gå att använda kontanter vid kris behöver de också kunna användas i normala tider. Vi anser att det alltid måste gå att minst köpa samhällsviktiga varor och tjänster med kontanter. Genom den nya riksbankslagen har vi fått ett utökat ansvar för kontanthanteringen och har under året förberett arbetet med att öppna nya sedeldepåer. Riksbanken har också lanserat en ny tjänst för omedelbara betalningar, RIX-INST och arbetet med en e-krona fortsätter. Digitala centralbanksvalutor (CBDC) har under året blivit en stor fråga internationellt och Sverige ses som en föregångare. Vi är aktiva i olika internationella samarbeten kopplat till både CBDC och internationella betalningar”.

I den andra delen av utfrågningen stod den aktuella penningpolitiken i fokus. Thedéen inledde med att sammanfatta beslutet från februari och konstaterade att inflationen fortfarande är alldeles för hög och att penningpolitiken behöver agera för att inflationen ska falla tillbaka till 2 procent inom rimlig tid. Han kommenterade också de pågående bankproblemen i USA.

”Vi följer utvecklingen på de finansiella marknaderna och bedömer i nuläget att det inte finns någon risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Bland annat omfattas de svenska bankerna av hårdare regelkrav än de aktörer i USA som fått problem. De direkta exponeringarna gentemot dessa aktörer är även begränsade hos de svenska bankerna. Samtidigt är det inte ovanligt att turbulens på de utländska kapitalmarknaderna smittar av sig på Sverige. Vi bevakar därför situationen noggrant och har som alltid beredskap att vidta åtgärder om den snabbt skulle förändras”.

Vice riksbankschef Aino Bunge fortsatte sedan med att tala om vad den nya riksbankslagen betyder för penningpolitiken. Bland annat har det gjorts ett tillägg att Riksbanken ska bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet.

”Även om det kan ses som en anpassning av redan rådande praxis så påverkar det sannolikt hur allmänheten och de förtroendevalda ser på penningpolitiken och hur den utvärderas. Vi behöver därför bli tydligare i vår kommunikation med både vår bedömning av realekonomin och hur vi väger in det i våra penningpolitiska beslut”.

Bunge sa också att det är viktigt att skapa sig en bred bild utifrån inkommande data och prognoser för ekonomin och sysselsättningen, men betonade att det är centralt att få ner den höga inflationen för att undvika än större problem för ekonomin längre fram.