Talar vi om samma sak? – om glappet mellan forskningen och den allmänna debatten
”Om vi får kritik för hur vi lyckas med vår uppgift, att hålla inflation låg och stabil, är allt gott och väl – då spelar kritiken och det penningpolitiska ramverket på samma spelplan. Men när kritikerna menar att vi borde fokusera på att undvika negativ styrränta, att hålla kronkursen stabil eller stärka den eller att kortsiktigt stabilisera konjunkturen blir kritiken svårare att förhålla sig till. Då är det ju egentligen det penningpolitiska ramverket som kritiseras, inte penningpolitiken, och för att diskussion ska bli meningsfull är det viktigt att klargöra detta. Ramverket kan man givetvis också ha synpunkter på men det ställs höga krav på den som argumenterar för att det bör förändras.” Det sa vice riksbankschef Per Jansson när han idag talade vid Danske Bank.
Datum: 2023-12-12 08:30
Talare: Vice riksbankschef Per Jansson
Plats: Danske Bank
Prisstabiliteten i fokus i nya riksbankslagen
Det är ofta stor skillnad mellan hur man ser på penningpolitiken på en del håll i den allmänna debatten och hur man ser på den inom forskningen och den faktiska politiken. Det kan gälla helt centrala aspekter som förutsättningarna för penningpolitiken, varför Riksbanken har den uppgift den har och ibland till och med vilken uppgiften är.
Men både i den tidigare och i den nya riksbankslagen står prisstabiliteten i fokus. ”Skälet är att politiska beslutsfattare och nationalekonomer världen är övertygade om att en ekonomi fungerar bättre med ett trovärdigt inflationsmål som riktmärke för pris- och lönesättningen”, påpekade Jansson. När invändningar mot penningpolitiken bortser från Riksbankens huvuduppgift så blir det svårt att föra en konstruktiv diskussion. Därför är det välkommet att den nya lagen är ännu tydligare än den tidigare i sina formuleringar.
Utvärdering av penningpolitiken med både ros och ris
Den nya riksbankslagen fastslår att penningpolitiken regelbundet ska utvärderas. I den senaste utvärderingen från 2022 granskade tre externa akademiska experter inte bara penningpolitiken utan även kritik som förts fram mot Riksbanken. De ansåg att den negativa styrräntan, som ofta kritiserats, tvärtom var en lämplig politik under de förutsättningar som rådde. Att sänka räntorna till noll räckte helt enkelt inte för att stimulera ekonomin tillräckligt eftersom det normala ränteläget fallit påtagligt i världsekonomin under de senaste tre decennierna.
Däremot ansåg de att Riksbanken borde ha höjt räntan tidigare och kraftigare under 2022. Riksbanken underskattade inflationen i prognoserna och borde ha insett att den skulle komma att stiga även i Sverige.
”Det kan ligga något i detta. Den starka återhämtningen efter pandemin, den expansiva penningpolitiken och de snabba globala kostnadsökningarna fick företagen att höja sina priser mer och snabbare än tidigare och konsumenterna föreföll acceptera detta. Kanske borde vi ha insett tidigare att en sådan förändring var på gång, eller i varje fall kunde vara det”, resonerade Jansson.
Konstruktiv debatt måste ske på samma spelplan
Det är givetvis inte så att all diskussion i den allmänna debatten bortser från Riksbankens huvuduppgift och det penningpolitiska ramverket. Ett exempel är den diskussion som handlar om hur mycket räntan behöver höjas för att inflationen ska återgå till målet, inom rimlig tid och utan onödigt stora negativa effekter på ekonomin. Detta är något som är genuint svårt att bedöma och som man kan ha olika åsikter om.
”Däremot är det ofta är stor skillnad på hur man ser på penningpolitiken i forskningen och den praktiska politiken respektive i stora delar av den allmänna debatten, och detta är problematiskt. En förutsättning för en meningsfull diskussion om hur penningpolitiken bedrivs är att man faktiskt diskuterar samma saker”, avslutade Per Jansson.