Thedéen: Vi har lärdomar att dra av de senaste årens turbulens
För ekonomisk-politiska beslutsfattare innebär det en särskild utmaning när ekonomin utsätts för snabba förändringar som är svåra eller omöjliga att förutse. De senaste åren har vi mött flera sådana förändringar som haft sitt ursprung i händelser som främst inneburit svåra humanitära konsekvenser, men som också fått konsekvenser för världsekonomin: en pandemi som stängde ner hela samhällen och innebar att efterfrågan föll dramatiskt, Rysslands invasion av Ukraina, som starkt påverkade priserna på energi och livsmedel, och kriget mellan Hamas och Israel vars konsekvenser ännu inte går att överblicka. Men även om vi ännu inte helt lämnat turbulensen bakom oss så finns en del slutsatser att dra så här långt. Det sa riksbankschef Erik Thedéen när han på onsdagen talade på Carnegie Fonder.
Datum: 2023-12-20 15:00
Talare: Riksbankschef Erik Thedéen
Plats: Carnegie Hall
Erik Thedéen, riksbankschef.
Vid stora störningar kan ekonomiska samband ändras
En lärdom från de senaste årens utveckling är att det är lätt att fastna i en världsbild som man tror kommer att vara, om inte för evigt så åtminstone mycket länge. För bara några år sedan trodde de flesta att den mycket låga inflationen var här för att stanna. Inflationen hade länge legat i underkant av målet i många länder och den internationella diskussionen hade före pandemin snarast handlat om risken att den skulle fastna på för låg nivå.
En annan lärdom är att stora globala störningar kan få till synes stabila ekonomiska samband att ändras. I Riksbankens företagsundersökningar hade företagen i åratal uppgett att det var mycket svårt att höja priserna. Men den starka återhämtningen efter pandemin verkar ha gjort det möjligt för företagen att snabbt och i större utsträckning än tidigare föra över kostnadsökningarna till konsumentpriserna. ”Riktigt stora störningar bör framöver ses som en varningsklocka om att ekonomiska samband kan komma att ändras” sa Thedéen.
Inte bara utbudsstörningar
Det senaste året har Riksbanken höjt räntan för att dämpa den kraftiga inflationen. I den diskussion som förts under senare tid har somliga ansett att Riksbanken har tagit i alldeles för mycket eftersom de menar att inflationen främst berott på störningar i utbudet som penningpolitiken inte kan göra något åt. ”Jag drar dock inte samma slutsats”, sa Thedéen.
Utvecklingen de senaste åren har varit betydligt mer komplex än så och handlar inte bara om utbudsstörningar som penningpolitiken bara kan ”se igenom”. Efterfrågan återhämtade sig starkt efter pandemin, när vaccin visade sig kunna framställas överraskande snabbt. Ett uppdämt konsumtionsbehov, inte minst inom besöksnäringarna, fick stor betydelse för inflationsuppgången. Det förändrade prissättningsbeteendet gjorde att den inledande inflationsimpulsen fick bred spridning i ekonomin, fortsatte Thedéen. När så sker kommer inflationen inte att gå tillbaka till målet bara för att störningen försvinner.
Ännu inte tillbaka till en normal situation
Eftersom vi ännu inte är tillbaka till en normal situation så finns det förstås också slutsatser och lärdomar som vi ännu inte kan dra. Hela syftet med Riksbankens räntehöjningar har varit att få inflationen tillbaka till målet inom rimlig tid, till så låga kostnader som möjligt i termer av minskad efterfrågan. Hur väl detta kommer att lyckas har vi ännu inte facit på. Det återstår att se både hur realekonomin utvecklas och när inflationen varaktigt är tillbaka på målet. ”Förhoppningsvis kommer återgången till målet att ske genom en förhållandevis mild inbromsning i ekonomin. Det är givetvis vår ambition att det ska bli på sättet”, sa Thedéen.
Sedan det penningpolitiska mötet i slutet av november har det kommit flera positiva signaler om inflationsutvecklingen, både i Sverige och i omvärlden. Därtill har kronan stärkts. Det här är positivt för inflationsutsikterna. ”Den senaste tidens utveckling är välkommen och talar för att inflationen ska kunna fortsätta sjunka utan att vi höjer räntan ytterligare. Men är det något jag fått erfara av denna turbulenta period så är det att prognoser kan slå fel. Därför är det fortsatt viktigt att följa utvecklingen för att se hur den påverkar konjunktur- och inflationsutsikterna och anpassa penningpolitiken därefter. Vid vårt nästa penningpolitiska möte den sista januari återkommer vi med direktionens bedömning av vad som då är en lämplig penningpolitik för att vi ska få en låg och stabil inflation”, avslutade Thedéen.