Anna Breman: Ny forskning om inflationens psykologi rustar oss bättre för framtida penningpolitiska utmaningar
Inflationen har fallit från höga nivåer, men risken för bakslag består. En viktig faktor är att hushållens inflationsförväntningar fortfarande är på en hög nivå. Det är viktigt att förstå varför det är så och hur det kan påverka inflationen framöver. Det var förste vice riksbankschef Anna Bremans budskap idag på ett seminarium hos Danske Bank där hon diskuterade inflationens psykologi, lärdomar från de senaste årens höga inflation och vad det innebär för penningpolitiken.
Datum: 2024-04-12 08:30
Talare: Förste vice riksbankschef Anna Breman
Plats: Danske Bank
Anna Breman, förste vice riksbankschef.
”Hushållens inflationsförväntningar tenderar att förbises i den penningpolitiska analysen, eftersom de ofta förväntar sig en högre inflation än vad som uppmäts. Men ny forskning visar att hushållens inflationsförväntningar är viktiga. Hushållens förväntningar påverkar konsumtion, investeringar och sparande, faktorer som är viktiga både för inflationen och transmissionen av penningpolitiken och spelar därför roll för penningpolitiken både i närtid och på längre sikt”, förklarar Breman.
Forskning inom beteendeekonomi lyfter att hushållen fäster större vikt vid stigande priser än vid fallande samt att priser på varor som de ofta köper, som energi och livsmedel, påverkar deras uppfattning om inflationen mer än andra. Dessa priser steg särskilt snabbt efter pandemin och Rysslands illegala invasion av Ukraina. Den beteendeekonomiska forskningen betonar också att hushållens upplevelse av rättvisa kan påverka företagens prissättning. Hushållen verkar vara mer benägna att acceptera prishöjningar orsakade av högre kostnader än högre efterfrågan. Det kan ha gjort att företagen i högre grad har kunnat höja sina konsumentpriser de senaste åren, vilket ytterligare har drivit på inflationen.
Forskningen indikerar samtidigt att dramatiska händelser som de senaste årens snabba och kraftiga uppgång i inflationen kan påverka människors ekonomiska beslut under lång tid.
”Kommer hushåll och företag att agera annorlunda framöver när en hel generation nu för första gången har fått uppleva en period med hög inflation?” frågar sig Breman.
Det finns också en risk att inflationstoppar blir vanligare i framtiden, och då kan hushållens upplevelse komma att påverka utvecklingen ännu mer.
”Det är positivt att inflationen har fallit från höga nivåer, och att utsikterna framöver är gynnsamma. Vid vårt senaste penningpolitiska möte i mars var min bedömning att styrräntan troligtvis kan sänkas i maj eller juni. Men en smidig återgång till en varaktigt låg och stabil inflation ska inte tas för given. Penningpolitiken behöver därför präglas av en prövande ansats, med beredskap att anpassa styrräntan när vi successivt får ökad kunskap om vilken räntenivå som är förenlig med en varaktigt låg och stabil inflation.”
”Med ny forskning kring hur hushållen upplever inflationen och formar sina inflationsförväntningar kan vi bättre förstå och hantera de utmaningar som penningpolitiken står inför i en orolig värld”, avslutar hon.