Finansiell stabilitetsrapport 2021:1

Det svenska finansiella systemet har med hjälp av omfattande stödåtgärder klarat sig relativt väl genom pandemin och en finanskris har undvikits. Kreditförsörjningen har upprätthållits och viktiga finansieringsmarknader fungerar nu tillfredsställande.

Riskerna för den finansiella stabiliteten är dock fortsatt förhöjda. Pandemins fortsatta förlopp och effekter är osäkra. Konkurserna och kreditförlusterna kan öka, samtidigt som stödåtgärderna bidrar till att öka sårbarheterna på sikt, exempelvis för att tillgångspriserna stiger och skuldsättningen ökar.

Den samlade ekonomiska politiken behöver fortsatt stödja den ekonomiska återhämtningen, samtidigt som den tar hänsyn till sårbarheter på längre sikt. Riksbanken stödjer FI:s besked att inte förlänga undantaget från amorteringskraven. Om ekonomin utvecklas som förväntat är det även önskvärt att FI aviserar att värdet på den kontracykliska kapitalbufferten ska höjas.

I takt med att det ekonomiska läget förbättras behöver tillfälliga lättnader i bankernas regelverk dras tillbaka. Globalt överenskomna standarder som Basel III behöver genomföras fullt ut, i tid och på ett konsekvent sätt, utan att urvattnas.

Hushållens höga skuldsättning gör det nödvändigt med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken. Annars kan nya makrotillsynsåtgärder behöva införas eller införda åtgärder skärpas framöver.

Investeringsfonder med innehav i företagsobligationer behöver förbättra sin likviditetsberedskap. Regelverk och affärsmässiga förutsättningar behöver också ses över för att säkerställa att fonder som investerar i mindre likvida tillgångar, såsom företagsobligationer, inte ska kunna erbjuda dagliga uttag. Åtgärder behövs även för att förbättra företagsobligationsmarknadens funktionssätt.

Det är viktigt att marknadsaktörerna börjar använda den svenska transaktionsbaserade referensräntan Swestr, bland annat eftersom budbaserade referensräntor brister i tillförlitlighet.

För att bättre kunna hantera cyberrisker och stärka det finansiella systemets motståndskraft mot dessa risker behöver myndigheternas ansvarsfördelning tydliggöras och utvecklas. Dessutom behöver samverkan stärkas mellan myndigheter och privata aktörer.

Klimatrelaterade risker kräver mer och bättre rapportering, och en global standard för hållbarhetsredovisning tar nu form under IFRS Foundation. För att vara i fas med detta arbete behöver företagen redan nu redovisa i linje med rekommendationerna från TCFD.