Årsredovisning 2022

• Under 2022 prövades inflationsmålet på uppsidan för första gången sedan det började tillämpas 1995. KPIF-inflationen steg till ungefär 10 procent i slutet av året. De långsiktiga inflationsförväntningarna i Sverige låg dock endast något över 2 procent i slutet av december.

• Riksbanken lade successivt om penningpolitiken i en allt stramare riktning under året och fattade beslut om höjningar av styrräntan som successivt steg från 0 procent i februari till 2,5 procent i november. Köp av värdepapper minskade också gradvis för att helt upphöra vid utgången av 2022.

• Riksbanken redovisade 2022 en huvudsakligen orealiserad förlust om 81 miljarder kronor. Detta berodde på att stigande marknadsräntor minskade värdet på Riksbankens värdepappersportfölj och då framför allt på statsobligationer och säkerställda obligationer. Förlusten påverkade det redovisade resultatet via en så kallad nedskrivning, även om förlusten ännu inte realiserats. Riksbankens egna kapital blir därmed mycket lågt framöver.

• En svagare krona har medfört ett positivt och till stor del orealiserat resultat för guld- och valutareserven, vilket har ökat värdet på värderegleringskontot för valuta och endast delvis påverkat det redovisade resultatet.

• Riksbanken bedömer att köpen av värdepapper, framför allt under coronapandemin, stöttade den realekonomiska utvecklingen och bidrog till att främja effektiviteten och stabiliteten i det finansiella systemet. Syftet med köpen var just att stimulera ekonomin genom att hålla det allmänna ränteläget nere, hålla sysselsättningen uppe och bevara förtroendet för inflationsmålet.

• Riksbankens vinster eller förluster är ett resultat av den förda politiken som syftar till att nå målet om en låg och stabil inflation.

• Riksbanken bedömer att hoten mot den finansiella stabiliteten i Sverige ökade under 2022 till följd av bland annat Rysslands invasionskrig i Ukraina, stigande inflation och räntor samt en dåligt fungerande obligationsmarknad. Riksbanken bedömer att bankernas utlåning till de högt skuldsatta kommersiella fastighetsföretagen och om än indirekt, hushållens höga skuldsättning, ökade sårbarheterna.

• Riksbanken ingår i det Finansiella stabilitetsrådet med uppgift att motverka finansiella obalanser. Under året hölls två extrainsatta möten. Ett om coronapandemins och säkerhetslägets inverkan på de finansiella marknaderna och ett om likviditetsproblem i marknaden för elderivat.

• Baselkommittén presenterade under året ett förslag till gemensam och konsekvent tolkning av standarderna för hur banker ska ta hänsyn till klimatrelaterade finansiella risker. Riksbanken deltog aktivt i arbetet med förslaget.

• Betalningarna i Sverige var under året överlag säkra och effektiva.

• Efterfrågan på kontanter ökade tillfälligt efter Rysslands invasion av Ukraina, dock från en mycket låg nivå.

• RIX-systemets tjänst för avveckling av omedelbara betalningar (INST) togs i drift och ett infrastrukturråd etablerades med representanter från betalmarknaden. Även arbetet med en möjlig e-krona fortsatte.

• Riksbanken fortsatte sitt samarbete med andra centralbanker för att göra utlandsbetalningar snabbare och billigare samt diskuterade vägen framåt för att göra digitala centralbankspengar tillgängliga för allmänheten.

• Riksbanken intensifierade sitt arbete med beredskap för att öka motståndskraften i betalningssystemet.

• Medarbetarundersökningar visade att trivseln är god och att chefernas ledarskap får höga betyg. Möjligheten till distansarbete infördes permanent efter en prövoperiod och nya etiska regler infördes i slutet av året för samtliga medarbetare.

• Riksbanken ingår sedan den 1 oktober 2022 på frivillig basis i beredskapssektorn Finansiella tjänster och samarbetar där med bland andra Finansinspektionen och Riksgäldskontoret. All tillsvidareanställd personal vid Riksbanken krigsplacerades under året. Riksbanken har sedan den 1 januari 2023 ett tydligare ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar även under fredstida krissituationer och höjd beredskap.

• Riksbanken påbörjade en översyn av mål och organisation för det interna miljöarbetet.

• Mediernas rapportering om Riksbanken ökade till rekordnivåer under 2022. Allmänhetens mycket höga förtroende för Riksbanken föll tillbaka något under året i takt med höstens räntehöjningar. Förtroendet är fortfarande på höga nivåer enligt Kantar Sifos mätning.

• Riksbanksfullmäktige beslutade den 17 juni 2022 att utse Erik Thedéen till riksbankschef från och med den 1 januari 2023 för en mandatperiod om sex år. Den 2 september 2022 utsåg riksbanksfullmäktige Aino Bunge till ny direktionsledamot från och med den 1 december 2022 för en mandatperiod om sex år.

• Den 23 november 2022 fattade riksdagen beslut om en ny riksbankslag. Lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank trädde i kraft den 1 januari 2023. Riksbanken har under 2022 arbetat med att förbereda verksamheten inför den nya lagen.

• Riksbankens mål, att uppnå en låg och stabil inflation, ligger fast och den flexibla inflationsmålspolitiken lagfästs. Riksbanken ska också fortsätta att bidra till att det finansiella systemet är stabilt och effektivt.

• Den största förändringen är att Riksbanken får ett utökat ansvar för beredskapsfrågor och kontanthantering.

• En annan viktig förändring är att granskningen av Riksbanken för-stärks ytterligare, med fokus på regelefterlevnad, måluppfyllelse och effektivitet.

• Den nya lagen innehåller också bestämmelser om storleken på Riksbankens eget kapital.