Penningpolitisk rapport, februari 2021

Den andra våg av smittspridning som började drabba många länder under hösten ledde till skärpta restriktioner och till att återhämtningen i världsekonomin bromsades upp. Men vaccinationer har kommit igång på många håll och trots fortsatt osäkerhet är förutsättningarna för en uppgång i efterfrågan goda när smittspridningen och restriktionerna minskar. Efter inbromsningen under vintern väntas världsekonomin fortsätta återhämta sig.

I Sverige är flera tjänstebranscher fortfarande pressade men sammantaget verkar ekonomin har varit mer motståndskraftig mot pandemins andra våg än den första. BNP‐tillväxten och sysselsättningen har blivit högre än väntat och de svenska konjunkturutsikterna ser ljusare ut än vid det penningpolitiska mötet i november. Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika branscher och sektorer men den samlade ekonomiska aktiviteten väntas närma sig ett mer normalt läge under nästa år.

Liksom under 2020 väntas inflationen variera ovanligt mycket i år, bland annat beroende på volatila energipriser men också på mätproblem och ändrade konsumtionsmönster under pandemin. Under 2022 väntas uppgången i inflationen bli mer stabil men krisens omfattning innebär att det dröjer till 2023 innan inflationen mer varaktigt bedöms vara nära målet på 2 procent.

Utan Riksbankens åtgärder skulle krisen ha blivit både djupare och mer utdragen. För att underlätta återhämtningen fortsätter Riksbanken att köpa tillgångar inom ramen om 700 miljarder kronor och att erbjuda likviditet inom alla de program som lanserades under 2020. Direktionen har också beslutat att behålla reporäntan oförändrad på noll procent. Riksbanken kommer fortsätta att utforma penningpolitiken så att det finns ett omfattande penningpolitiskt stöd så länge det behövs för att stötta återhämtningen och inflationen.