Penningpolitisk rapport, november 2021

Efterfrågan på såväl varor som tjänster har varierat mycket under pandemin. Konsumtionen av tjänster föll kraftigt när stora delar av samhällen delvis eller helt stängde ner. Varukonsumtionen föll inte alls lika mycket, samtidigt som konsumtionen växlade från tjänster till varor. I takt med att de flesta länder har lättat på restriktionerna som har hämmat den ekonomiska utvecklingen har efterfrågan stigit hastigt. Att tjänstesektorerna gradvis har öppnat upp har inneburit att BNP-tillväxten i omvärlden har varit hög under första halvåret i år.

De snabba rörelserna har inneburit att de globala logistikkedjorna blivit ansträngda. Produktionen och varuhandeln har begränsats av brist på insatsvaror, som halvledare, och av fraktbolagens svårigheter att möta efterfrågan. På många håll har det uppstått flaskhalsar även i tjänsteproduktionen. Utbudsstörningarna skapar motvind för tillväxten men under nästkommande år väntas dessa problem avta när konsumtionsmönstren blir mer normala, efterfrågan växer långsammare och produktionskapaciteten anpassas.

Svårigheterna att möta den snabbt stigande efterfrågan på varor har lett till kraftiga uppgångar i råvaru- och transportpriser, vilket också med viss fördröjning medfört att producentpriserna stigit. Det börjar synas vissa tecken på att konsumentpriserna för till exempel varor stiger snabbare till följd av utbudsproblemen men det finns dock skillnader mellan olika länder. I Sverige och euroområdet har effekterna på konsumentpriserna hittills huvudsakligen berott på snabbt stigande energipriser. Energipriserna väntas inte fortsätta stiga lika snabbt nästa år.

Inflationen rensad för energipriser väntas fortsätta att stiga något och vara strax över 2 procent till slutet av nästa sommar. När utbudsproblemen avtar väntas även KPIF-inflationen exklusive energi sjunka tillbaka en del. För att inflationen ska vara nära inflationsmålet på lite sikt behöver penningpolitiken ge ett fortsatt stöd till ekonomin.

Direktionen har därför beslutat att behålla reporäntan på noll procent. Det program för köp av värdepapper som inleddes i mars 2020 löper ut den 31 december. Direktionen har beslutat att Riksbanken det första kvartalet 2022 ska köpa obligationer för 37 miljarder kronor för att kompensera för kommande förfall. Direktionens prognos är att innehavet kommer att vara ungefär oförändrat under 2022 och att det därefter gradvis minskar. Prognosen för reporäntan indikerar att reporäntan kommer att höjas under senare delen av 2024.