Penningpolitisk rapport, februari 2022

Det kraftiga fallet i omvärldens BNP under inledningen av pandemin är till stor del återhämtat. Efter den snabba uppgången dämpas tillväxttakten, men de globala tillväxtutsikterna är ändå fortsatt ljusa. Allt fler länder bedömer nu att Covid-19 inte är en samhällsfarlig sjukdom och tar bort återstående restriktioner och förutsättningarna för att inte minst hushållens konsumtion ska utvecklas starkt är goda.

På de flesta håll i världen har inflationen stigit snabbt det senaste året. Gemensamt är att en stor del av uppgången förklaras av snabbt stigande energipriser. Men rensat för energi finns det stora skillnader mellan länder. I till exempel USA och Storbritannien har den underliggande inflationen stigit till jämförelsevis höga nivåer.

I Sverige förklaras den höga inflationen helt av snabba prisökningar på el och drivmedel. Inflationen rensad för energi är nära 2 procent. Riksbanken bedömer att energipriserna inte kommer att fortsätta att öka i år. Därmed faller inflationen tillbaka. Det är visserligen osäkert hur varaktig den höga inflationen kommer att bli men i prognosen väntas inflationen vara nära 2 procent från mitten av nästa år. Jämfört med november är bedömningen uppreviderad.

För att inflationen ska vara nära målet på lite sikt behöver penningpolitiken ge ett fortsatt stöd. Direktionen har därför beslutat att behålla reporäntan på noll procent och att Riksbanken det andra kvartalet 2022 ska köpa obligationer för 37 miljarder kronor för att kompensera för förfall. Direktionens prognos är som tidigare att innehavet kommer att vara ungefär oförändrat under 2022 och att det därefter gradvis minskar. Prognosen för reporäntan indikerar att reporäntan kommer att höjas under andra halvåret 2024, vilket är något tidigare än i bedömningen i november.